Luleås bebyggelsekaraktärer - tidsperioder
Luleå har varit under förändring alltsedan staden flyttades i mitten på 1600-talet. De faktorer som påverkat Luleå centrums bebyggelseutveckling, arkitektur och samhälle är flera. Här räknas in de regionala skillnaderna och hur vi genom tid formar våra miljöer efter de förutsättningar som ges. Det byggda kulturarvet är mångfacetterad och visar bland annat på lokala samband och traditionella hantverksmetoder.
Handel och hamnar
All handel bedrevs tidigare med båt. Landhöjningen bidrog till att det var svårt för större skepp att lägga till i Gamelstan och man använde tidigt andra ställen för att lasta om. Detta innebar att en ny stad anlades på en strategiskt bra plats för sjöfarten 1649 och kom senare att kallas för Luleå. Här fanns två tullbryggor, en i södra hamn och en i norra hamn, där man betalade tull för varor som skeppades i land.
Järnväg
Järnvägen är en faktor som påverkat Luleås bebyggelseutveckling och som kom att betyda mycket bland annat för näringslivet. Malmbrytningen var en stor bidragande orsak att utbyggnaden av järnvägen blev möjlig. Förädling och kommersialiseringen av malmen har betytt mycket för närsamhället med arbetstillfällen samt kringnäringar.
Bränder
De många bränder som staden lidit av var en stark bidragande anledning i anpassningen till en rutnätsstad med breda gator som skulle minska risken för spridning av bränder. En sådan brand härjade 1887 och utplånade en stor del av de centrala kvarteren, däribland kyrkan.
Generalstadsplan
Efterkrigstidens bostadsbyggande kom inte riktigt igång i Sverige och den bostadssociala utredningen föreslog 1945 en storskalig satsning på bostadsbyggandet. Det dröjde till mitten på 1950-talet för byggandet att komma upp i samma omfattning som före kriget. I Luleå antogs en omfattande generalstadsplan omkring 1950 som gav förutsättningarna för en stadsutveckling.
Ökat tillväxt och bebyggelseutveckling
Militären, universitetet och att staden fungerat som ett nav med regionala och statliga institutioner har också varit bidragande faktorer till ökad tillväxt och bebyggelseutveckling. Med ökad tillväxt och infrastruktursatsningar har Luleå blivit en stor stad med allt vad det innebär. De äldre byggnaderna och miljöer har fått vika undan och kvarteren formas om för att ge plats åt större byggnadskomplex, kontor och affärscentrum. Detta synsätt är inte något unikt för Luleå, många städer i Sverige har med jämna mellanrum varit omdanande för bebyggelsen. Kulturmiljövården och hembygdsföreningarna har därför spelat en stor roll i Sverige för information om lokalhistorian.
I Länsstyrelsens kulturmiljöprogram kan man läsa om fyra faktorer som påverkat utvecklingen i Norrbotten som helhet. Det är det geografiska läget, vilken samtidigt varit en viktig strategisk landsända för kyrkan och statsmakten att utöva sin makt. Att det också är ett stort vidsträckt område som utgör 25 % av Sverige. Även landhöjningens påverkan på landskapet har påverkat utvecklingen.
Under den agrara perioden spelade fångstnäringarna en fortsatt viktig roll och det var också vanligt att försörja sig genom att kombinera flera näringar. Exempelvis i kustlandets rikaste bygder där jordbruket har sin tyngdpunkt i boskapsskötseln, kompletterades den också med jakt, fiske och handel. På samma sätt har samerna jagat, fiskat, handlat och drivit jordbruk vid sidan av renskötseln. Vilket näringsfång som dominerat har varierat över tid och mellan olika områden. Idag har jakten och fisket en fortsatt stor betydelse, den är även en stor grund för turismen.
Under 1600-talet flyttades staden från Gammelstad, orsaken var bland annat landhöjningen vilket försvårade för handelsmöjligheterna. Idag finns den äldre staden kvar kring kyrkan. Redan innan 1887 hade flera bränder brutit ut men det var nu som en större del av Luleå förlorades i branden som härjade detta år.
- De tidiga husen utanför staden hade ofta en gårdsbildning med uthus för olika ändamål och enklare vägar som binder ihop gårdarna.
- Gårdsbyggnaderna har haft sadeltak eller pulpettak väldigt tidigt i gårdsbildningen och byggda som enklare trälängor men med samma omsorg om utförandet.
- Bostadshusen byggdes i trä med en till två våningar. Välbeställda ägare kunde låta husen få dekorativa trädetaljer och arbetade spegeldörrar.
Kartan från 1858 visar att endast de närmaste kvarteren kring kyrkan var bebyggda medan de yttre kvarteren var glesbyggda gårdar. Det finns ett femtiotal hus kvar i Luleå som byggdes före 1887. De ligger utspridda över staden men flertalet finns på Gültzauudden. Flera av husen byggda under den här perioden har förändrats, för några kan endast konstruktionen finnas kvar, de är dock alla presenterade på kartan.
Exempel på hus från perioden
Bergströmska gården
Residenset
Residensets flygel
Cellfängelset
Exempel på stilar under denna tid är nationalromantik, renässans och jugend.
- Större profana byggnader med samhällsfunktion kunde byggas högre än bostädernas 1-2 våningar.
- De flesta byggnader hade stensockel och källarfönster. Sockeln hade också järnluckor för uppvärmningsmaterial och ventiler.
- Fasadmaterialet kunder vara puts, tegel eller sten. Byggnaderna hade ofta dekorativa putsverk kring fönster och listverk som delade in våningarna. Villorna byggdes i trä med både stående och liggande panel. Även här var fönstren dekorativt utsmyckade med träprofileringar i listverk, kring fönster och takfot. Villornas fasadkulör var oftast pastellfärgad.
- Entréerna var ofta rikt utsmyckade och dekorativa med tunga spegeldörrar.
- Träfönstren var raka eller böljande med korspost och spröjs.
- Taken var ofta branta, valmade med eller utan kupor. Materialet var tegel eller plåt.
När rutnätet, som ordnade raka gator och kvarter, förlades över staden hamnade några byggnader utanför fastighetsgränserna. Detta visar stadskartan från 1896. Idag ligger flera av dessa byggnader kvar i den äldre gatustruktur som fanns. De är i sammanhanget anmärkningsvärda och har ett kulturhistoriskt värde med dess placering i en tidigare vägstruktur.
Exempel på hus från perioden
Gamla riksbankshuset
Gultzau - del av fasad
Kvarteret Renen
Repslagargatan
Tornhuset vid domkyrkan
Östra skolan
Tidstypisk port
Bristen på mat var stor under krigsåren vilken var en anledning till ett nationellt arbetade för ett ökat odlingsintresse med kurser, utställningar och trädgårdsstationer. Arbetslöshet och bostadsbrist medförde nya socialpolitiska tankar där idéerna om den svenska modellen tog fart. Som en del i detta bildades mellan åren 1935-1945 allmännyttiga bostadsföretag för att underlätta för trångbodda barnfamiljer.
Begreppet stadssanering användes inom stadsplanering vid den här tiden där den statliga subventioneringen användes till att förnya omoderna bebyggelseområden vilka kom att förändra en stor del av Sveriges städer, så också Luleå. Det grundade sig bland annat på hygieniska och kommunikativa aspekter med trånga gränder och byggnader med eftersatt underhåll.
Tidstypisk port
Den centrala delen av Luleå utvecklades med bostäder, butiker och kontoren fick en något underordnad betydelse. Uppförandet av Bergnäsbron gav människor en möjlighet att enklare röra sig till och från de centrala delarna.
Modernismen är en samlingsbeteckning över flera arkitekturgrenar som startade omkring 1920. Exempel på denna inriktning är international style och funktionalismen.
- Naturens stärkande och positiva hälsoegenskaper skulle få ett större utrymme och integreras i områdena i form av skogsdungar, bergsknallar och att markens höjdskillnader togs tillvara.
- Källarsockel kunde vara hög eller låg och med fönster. Sockeln hade också järnluckor för uppvärmningsmaterial och ventiler.
- Fasaderna var i trä eller puts och senare under 50-talet blev tagelfasaderna vanligare. Färgerna var varma i brunröda, gulbruna och grågröna nyanser. Fasaden hade enkel utformning och var lågmäld i utförande. Enkla kontraster för att framhäva fönster och dörrar med tegelfriser eller putsomfattningar var vanligt.
- Portarna var enkla i sina uttryck men exempelvis tegel och mosaik kunde användas för att rama in och dekorera. Dörrarna hade en enkel profilering med fönsterglas och ofta utförda i ek/teak.
- Fönstren var i början av perioden stående för att senare bli kvadratiska med vädringsfönster. Trapphusens fönster fick en annan utformning och med annan placering.
- Funktionalismens typiska platta tak försvann under 1950-talet och blev istället låglutande sadeltak med tegel.
Exempel på hus från perioden
Kaninen
Knipan
Malmudden
Malmudden
%20%C3%96rnen%206.JPG)
Örnen
Valen
%20H%C3%A4gern.JPG)
Hägern
Kaninen
Exempel på hus från perioden
De högmodernistiska arkitektoniska drag tog sig olika uttryck och riktningar som brutalism och strukturalism.
- Byggnaderna kunde ha låg eller hög sockel. I sockeln fanns också källarfönstren.
- Stora variationer av fasadmaterial tegel, trä, plåt, betong, sten. Fler kulörer i fasadmaterial blev allt vanligare.
- De större husens portar kunde ofta ha större fönsterpartier och trädörrar eller plåtdörrar med fönsterglas. Enfamiljshusens entréer hade ofta sidoljusfönster och kraftigare trädörrar.
- Variationer i fönsterstorlek men relativt stora, kvadratiska och utan mittpost. Vanligt med vädringsfönster.
- Taken kunde vara plana eller sadeltak. Villor har ofta tegel eller plåt som takmaterial och olika grader av taklutning förekommer.
Tidstypisk port
Thule
Senmodernismen med riktningar som postmodernism, minimalism och kontextualism.
- En av 1980-talets trender var det glasade rummet. Förutom de nya kontorshusen och hotellen som ofta försågs med glasade fasader var det mycket vanligt att man glasade in innergårdar, köpcentrum och entréer. Byggnaderna kunde också få öppna volymer genom flera våningar ofta i entréerna.
- Prefabricerade element med exempelvis inmonterade fönster och färdigisolerade väggar var ofta vanliga komponenter vid byggnationer. Anledningen var att de standardiserades och kunde färdigställas på kort tid. Materialen kunde blandas i samma fasad som puts i olika kulörer, fasadtegel med mönstermurning och infärgade betongelement.
- Plåt i kontraster användes också flitigt bland annat i entréer.
- Fönstren kunde ha varierad placering och storlek och ofta utförd i plåt.
Exempel på hus från perioden
Tidstypisk byggnad
Tutti Frutti
Sidan uppdaterades den 13 april 2023