Kvalitet och utvecklingsarbete i Luleå gymnasieskola, Luleå gymnasieskola

Luleå gymnasieskola som helhet har valt att prioritera:

• Jämlik & jämställd genomströmning
• Vetenskap och beprövad erfarenhet
• "Framtidssäkert" gymnasium

Utvecklingsområde: Jämlik & jämställd genomströmning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Personer med gymnasieexamen får lättare jobb och har bättre hälsa. Vår genomströmning är bra, men kan bli bättre, se SKR:s modellberäknade värde (jämlikhet, kompensatoriskt uppdrag). Pojkar har lägre studieresultat än flickor, som istället är mer stressade över skolarbetet (jämställdhet).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Tillvarata resultat från jämställdhetskartläggningen: överlämningar, ET-mötens form, innehåll och insatser, åtgärdsprogram samt elevers uppfattning om motiverande undervisning och stressreducerande åtgärder. Utveckla lärstudior utifrån förslag som skrivits fram i kvalitetsrapport 2022.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Resultatet från jämställdhetskartläggningen används på både enhets- och övergripande nivå för utvecklingsarbete. Högre andel pojkar besöker lärstudior jämfört med läsår 21-22.

På lång sikt: En ökad genomströmning och bättre studieresultat generellt för pojkar samt minskad stress för flickor.

Utvecklingsområde: Vetenskap och beprövad erfarenhet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

All skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Samlad skolforskning visar att det som har störst effekt på elevers resultat är det som sker i klassrummet. Vi ser en potential i etablerade ämnesnätverk ledda av förstelärare för utveckling av undervisningen.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Alla ämneslag fortsätter aktionsforskningen som startade ht 2021. Arbetet innefattar val av utmanande område, kartläggning av nuläge, aktioner (försök) utifrån vad forskning rekommenderar och uppföljning. Arbetet redovisas under kollegiala seminarier kompetensutvecklingsdagarna 2023.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Under tre års tid (detta är läsår två) hitta en metod för systematiskt kvalitetsarbete, där lärares arbete i klassrummen synliggörs.

På lång sikt: Förbättrade resultat för elever inom de områden som ämnesnätverken identifierat som kritiska.

Utvecklingsområde: "Framtidssäkert" gymnasium

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Nya beslut om grundläggande behörighet på alla yrkesprogram, ämnes- istället för kursbetyg och ny dimensionering av gymnasieskolan där större hänsyn tas till arbetsmarknadens behov utmanar sammantaget både vår organisationsförmåga och vägledning av elever.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Planera för grundläggande behörighet på yrkesprogram. Ge lärare tid att förbereda för ämnesbetyg. Samverka med grundskola, andra organisationer, näringsliv och vägledare för saklig information om framtidens arbetsmarknad. Vägledning i vid bemärkelse (allas ansvar) ska prioriteras på alla enheter.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Organisationen är förberedd på förändringar (behörighet och ämnesbetyg). Alla enheter har en plan för vägledning i vid bemärkelse.

På lång sikt: En allt större andel elever väljer yrkesprogram där vi vet att rekryteringsbehoven i framtiden är stora.

Utvecklingsområden:

• Öka intresset för plåtslageriinriktningen
• Elevbyggen
• Ökad skolanknytning

Utvecklingsområde: Öka intresset för plåtslageriinriktningen

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Mycket stor efterfrågan på arbetskraft. Att så få elever väljer plåtinriktningen innebär att elevantalet på husinriktningen blir stort, med påföljande problem med utrymme i spikhallen, vilket i sin tur innebär att vi blir beroende av externa projekt i årskurs 2.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Uppföljning av föregående års insatser.
PRAO på företag för alla elever i årskurs 1.
Visa progressionen i utbildningen genom att i moduler visa de olika momenten.
Djupintervjuer med elever i årskurs 2 och 3.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt en jämnare fördelning av elevantalet mellan inriktningarna. På längre sikt ett ökat intresse för både inriktningen och programmet.

Utvecklingsområde: Elevbyggen

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Det stora antalet elever i husinriktningen i årskurs 2 medför att eleverna får för lite träning i olika moment.

Företagen anställer hellre elever från till exempel Strömbackaskolan.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Den befintliga arbetsgruppen med representanter från skolan, branschen och SBF fortsätter det påbörjade arbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Höjd kvalitet på utbildningen. Fler sökande till utbildningen.

Utvecklingsområde: Ökad skolanknytning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Programmet når goda resultat och en hög andel elever etablerar sig på arbetsmarknaden efter utbildningen. Ändå krävs det återkommande insatser från mentorer/lärare, elevhälsa och rektor för att komma tillrätta med frågor som gäller studiero och ordning.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Lärare/mentorer och elevhälsan gör en gemensam planering för främjande insatser under läsåret, i första hand i årskurs ett och två. Kunskapsspridning och metodutveckling med utgångspunkt i förstelärarnas kunskap om elevgruppen. Kurator träffar vid läsårstart samtliga elever i årskurs ett

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Fortsatt hög genomströmning och förbättrade studieresultat. Minskad arbetsbelastning i form av åtgärdande insatser för mentorer, lärare, elevhälsa och rektor.

Uppföljning i elevuppföljningar och SKA.

Utvecklingsområden:

• En god lärmiljö i utbildningens alla faser - i klassrummet, i studion och på APL

Utvecklingsområde: En god lärmiljö i utbildningens alla faser ‑ i klassrummet, i studion och på APL

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Förbättrad genomströmning och färre antal F-betyg visar att vi är på rätt väg via det förändringsarbete som initierades för tre år sedan: lektionsdesign, utökad specialpedagogisk kompetens/all personal, tillgängliga lärmiljöer, stärkta mentorskap och tydliga rutiner i EHT-arbetet. Specialpedagogiska element/extra anpassningar m.m. måste implementeras även på APL och därmed förbättra elevens lärmiljö. En optimerad lärmiljö skall således utvecklas i klassrummet, i lärstudion och på APL.

EHT-teamet, studiopersonal, lärare och APL-handledare skall arbeta ”sömlöst”.
Tydliggörande pedagogik/ högre medvetenhet/kompetens inom specialpedagogik gynnar alla elever och ökar måluppfyllelsen (Mitchell 2018; Svedberg; 2019; Skolverket 2021).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

I vårt nya forum ”Skolenhetslag” genomförs kontinuerliga insatser:
En lärare/allmänna ämnen genomför en utbildning via Skolverket. Utbildningen syftar till att kompetensutveckla all personal i specialpedagogiska klassrumsdilemman, som hen leder personalen genom moduler.
Lärlingsnätverkets fokus är specialpedagogiska anpassningar på APL. Försteläraren och yrkeslärarna kommer att genomföra informations- och utbildningstillfällen för APL – handledarna på företagen. Kollegialt lärande via specialpedagogen samt lärare med specialpedagogisk kompetens.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

”Skolenhetenlaget” träffas var fjärde vecka. Tid avsätts där alla lärare, EHT-personal och studiopersonal för dialog, följer upp och fortlöpande utvärderar vårt SKA-arbete, för att inte tappa fokus samt anpassa/förändra insatser vid behov för elevens bästa.

Handledarna ute på APL-företagen får, via lärlingspedagogerna, insikt om hur de kan anpassa elevernas APL, för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig nya kunskaper och bli 100% anställningsbara.

Eleverna upplever en förbättrad helhet i studierna vilket renderar i mindre stress och högre stimuli. Sammantaget leder det till god genomströmning och goda resultat.

Utvecklingsområden:

• Motivation och stimulans
• Optimal fysisk arbetsmiljö
• Mänskliga rättigheter och hållbarhet

Utvecklingsområde: Motivation och stimulans

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill veta hur vi ökar våra elevers motivation och vad det är som gör att de upplever stimulans. 

Att motivation kan delas in i yttre och inre drivkrafter och att förväntningar har stor betydelse.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi ska under lektionstid notera vad som väcker elevers engagemang och delge varandra detta under programlagstid. 

Genom kollektivt lärande förstå drivkraften i motivation hos både flickor och pojkar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss kunna identifiera och utveckla fler verktyg i att nå flickors och pojkars motivation och på så sätt också se resultat i deras skolarbete. 

Vi vet att vi är på rätt väg när vi tillsammans lärt oss mer och får bekräftelse av elevers upplevelse av ökad motivation.

Utvecklingsområde: Optimal fysisk arbetsmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill genomföra förbättringar i våra elevers arbetsmiljö eftersom vi sett behov av det i våra lokaler. 

Elevers förutsättningar vad gäller fysisk arbetsmiljö påverkar av deras skolarbete.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

På klasstid samverka med våra elever kring den fysiska arbetsmiljön.

Vi ska bilda en arbetsgrupp med bred representation som kan processa fram lösningar på våra elevers olika behov av en bättre arbetsmiljö.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss en mer anpassad fysik lärmiljö för elevernas olika behov. 

Vi vet att vi är på rätt väg när fler elever trivs i sin lärmiljö och upplever att den svarar mot deras behov.

Utvecklingsområde: Mänskliga rättigheter och hållbarhet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi önskar att dessa viktiga perspektiv som också läroplanen betonar ska genomsyra programmet . 

Att undervisning i demokrati är viktigt och att hållbarhet är ett samhällsansvar.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi ska hålla A-day som en schemabrytande aktivitet för alla elever och samverka med CSR-Sweden för hållbarhet. 

Vi ska hålla i de samarbeten vi byggt upp och implementera perspektiven allt mer i undervisningen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att elever alltmer kopplar in perspektiv på mänskliga rättigheter och hållbarhet i allt de gör i skolan. 

Vi vet att vi är på rätt väg när elever tar in dessa perspektiv i alla arbeten de gör som tex i engelska, Ungt företagande eller gymnasiearbetet.

Utvecklingsområden:

• Närvaro
• Samverkan med bransch
• Digitalisering

Utvecklingsområde: Närvaro

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Närvaron är en förutsättning för att få en yrkesexamen. 

Elever som närvarar och deltar i den dagliga undervisningen förbättrar sina kunskapsresultat och klarar studierna. Närvaron är viktig för att förbereda eleverna inför kommande yrkesliv

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Mentor, i samverkan med elevhälsoteamet, arbetar för att förbygga frånvaro och främja närvaro. 

Utveckla mentorskap och klasstid. Utveckla, samverka och införa moment i och mellan kurser i undervisningen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Elever och vårdnadshavare blir direkt uppmärksammade, vid frånvaro från skolan.

Eleverna förstår vikten att närvara i skolan.

Eleverna känner studiero och trygghet att vara i skolan.

Utvecklingsområde: Samverkan med bransch

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Ökad samverkan med branschen underlättar att få arbete, ger eleverna motivation och en framtidstro inom yrket.

Eleverna har möjlighet att bygga nätverk inför framtiden.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet.

Ökad samverkan med branschen, inom industri och installation och inom förnybar energi.  Öka samverkan och bredda kontaktnät med övrig bransch inom el och energi.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Eleverna ges möjlighet att uppnå kunskapskraven för en yrkesexamen. 

Eleverna är väl förberedda för yrkeshögskola och har god inblick i branschen inför yrkeslivet.

Utvecklingsområde: Digitalisering

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Digitalisering är ett fortsatt och pågående utvecklingsområde inom programmet inom programvaror, appar, styrsystem och datorkunskap.

Digital kompetens är ett viktigt verktyg för elevernas kommande studier och arbetsliv inom yrkesområdet.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Inom alla yrkesinriktade kurser finns och används idag digitala verktyg.

Införa officepaket för säker hantering och för att underlätta eleverna skolarbete.

Använda Unikum för kunskapsbedömning och frånvaro.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Eleverna lär sig att hantera och använda digital teknik som en naturlig del inom yrket. 

Eleverna ser digitaliseringen som en del i undervisningen.

Utvecklingsområden:

• Ökad närvaro
• Tidiga insatser
• Lässatsning

Utvecklingsområde: Ökad närvaro

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi har i egna uppföljningar sett att det finns ett klart samband mellan hög närvaro och studieresultat. Sambandet är också väl beforskat.

Vi har sett behov av tydligare rutiner kring uppföljning av elevers frånvaro.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Alla undervisande lärare och mentorer ska följa den nya rutinen "frånvarotrappan". I korthet förtydligar rutinen när insatser ska ske och vem som har ansvaret. Frånvarotrappan ska visas för elever vid uppstart och för vh på lämpligt sätt.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss förbättrad närvaro och högre studieresultat.

Vi vet om vi är på rätt väg genom ET (där månadens frånvaro följs upp) samt klassuppföljningar där koppling mellan närvaro och studieresultat kan görs.

Utvecklingsområde: Tidiga insatser

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Alla elever ska få lyckas i skolan och må bra. Som ett led i att förbereda ungdomar för livet efter skolan är det viktigt att eleverna får adekvat stöd, samtidigt som vi har höga förväntningar vad gäller deras eget ansvar.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Rektor & mentor tydliggör elevers ansvar, och vad de kan förvänta sig av skolan (stöd). Workshop åk 1:studions & specialpedagogs stöd (inkl. digitala verktyg). Unikum aktuellt används för att signalera om elev riskerar att inte nå mål (ES egna riktlinje). Rektor och ET ser över rutin för återkoppling.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Planerade aktiviteter ovan ska genomföras. Mentorer ska uppleva att återkoppling från ET fungerar bättre.

Ingen elev ska "falla mellan stolarna". Alla elever når minst E. Fler elever når gymnasieexamen.

Utvecklingsområde: Lässatsning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Läsande, skrivande och samtalande främjar kunskapsutveckling i alla ämnen. Tidigare erfarenheter av Skolverkets Läslyft är positiva och vi vill återvända till materialet som har forskningsanknytning.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Använda en modul ur Skolverkets läslyft: XX. Genomföra modulen enligt plan under xx. Alla lärare som undervisar i teoretiska ämnen (?) deltar. Arbete med läsmodulerna diskuteras/följs upp onsdagar udda veckor.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Eleverna får en ökad läshastighet och läsvana, samtidigt som de får relevanta strategier för att ta sig an olika typer av texter.

Utvecklingsområden:

• En god lärmiljö i utbildningens alla faser - i klassrummet, i studion och på APL

Utvecklingsområde: En god lärmiljö i utbildningens alla faser - i klassrummet, i studion och på APL

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Förbättrad genomströmning och färre antal F-betyg visar att vi är på rätt väg via det förändringsarbete som initierades för tre år sedan: lektionsdesign, utökad specialpedagogisk kompetens/all personal, tillgängliga lärmiljöer, stärkta mentorskap och tydliga rutiner i EHT-arbetet. Specialpedagogiska element/extra anpassningar m.m. måste implementeras även på APL och därmed förbättra elevens lärmiljö. En optimerad lärmiljö skall således utvecklas i klassrummet, i lärstudion och på APL.EHT-teamet, studiopersonal, lärare och APL-handledare skall arbeta ”sömlöst”. Tydliggörande pedagogik/ högre medvetenhet/kompetens inom specialpedagogik gynnar alla elever och ökar måluppfyllelsen (Mitchell 2018; Svedberg; 2019; Skolverket 2021)

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

 I vårt nya forum ”Skolenhetslag” genomförs kontinuerliga insatser:
En lärare/allmänna ämnen genomför en utbildning via Skolverket. Utbildningen syftar till att kompetensutveckla all personal i specialpedagogiska klassrumsdilemman, som hen leder personalen genom moduler.
Lärlingsnätverkets fokus är specialpedagogiska anpassningar på APL. Försteläraren och yrkeslärarna kommer att genomföra informations- och utbildningstillfällen för APL – handledarna på företagen.
Kollegialt lärande via specialpedagogen samt lärare med specialpedagogisk kompetens.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

”Skolenhetenlaget” träffas var fjärde vecka. Tid avsätts där alla lärare, EHT-personal och studiopersonal för dialog, följer upp och fortlöpande utvärderar vårt SKA-arbete, för att inte tappa fokus samt anpassa/förändra insatser vid behov – för elevens bästa.

Handledarna ute på APL-företagen får, via lärlingspedagogerna, insikt om hur de kan anpassa elevernas APL, för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig nya kunskaper och bli 100% anställningsbara.

Eleverna upplever en förbättrad helhet i studierna vilket renderar i mindre stress och högre stimuli. Sammantaget leder det till god genomströmning och goda resultat.

Utvecklingsområden:

• Samarbete & kommunikation
• Vi-känsla
• Samverkan Motiverande lärmiljö

Utvecklingsområde: Samarbete & kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vi upplever att eleverna oftast tar kontakt med personal, medan forskning visar att elever lär sig mer och bättre av varandra. Att arbeta tillsammans kan även leda till att elever i högre grad tar kontakt med varandra utanför lektionen, på raster och även utvecklas på fritiden.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vid olika lektionstillfällen planera in aktiviteter som främjar elevernas samarbete.
Ge eleverna tid och möjlighet att ta kontakt med varandra, diskutera och delge egna erfarenheter. Uppmuntra eleverna att hjälpa varandra, att visa sina kunskaper/elevarbeten med t ex olika redovisningar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Eleverna lär känna varandra, med förståelse för likheter&olikheter. Visar hänsyn och respekt mot alla i klassen/gruppen. Eleverna upplever vinst och glädje i att arbeta med varandra. Arbetslaget följer upp och utvärderar terminsvis.
Ökad känsla av samhörighet bidrar till elevernas lust, glädje och motivation.

Utvecklingsområde: Vi-känsla

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Klassklimatet är en fundamental förutsättning för alla elever i en klass/grupp. Eleverna ska trivas, känna trygghet, vilket leder till önskad studiero i olika kurser samt i hela utbildningen. Känslan av samhörighet med gruppen ökar elevernas lust, glädje och motivation.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Pedagoger och elever planerar aktiviteter på skoltid, ibland även på eftermiddags/kvällstid. Elevernas delaktighet främjas när de kommer med förslag på olika aktiviteter, t ex utflykter, friluftsdagar, besök på bio, match, idrottsarenor, restaurang. Gem akt. IND: halloween, disco, storsjung.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ett bra klimat bland våra elever ska gynna elevernas utveckling och kunskaper.
Viktigt med lärande på både individ och gruppnivå. Eleverna ska få utmaningar på rätt nivå, ta eget ansvar för sina studier, öka sin förmåga till självständighet

Utvecklingsområde: Samverkan Motiverande lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Elevernas motivation utifrån förmågor, intressen och förutsättningar är en viktig faktor för skolframgång, personlig utveckling och ett livslångt lärande.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

NAT: Personal och elever samverkar med Gysär i Boden.
Gemensamma aktiviteter finns inplanerat. Personal från Luleå/Boden samverkar även vid kompetensutveckling. IND: Förbättra elevernas fysiska lärmiljö för att öka deras motivation till lärande och samspel. Ansöka om SIS -bidrag från SPSM.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Gemensam syn på regler och rutiner under hela dagen.
Kontinuerliga arbetslagsmöten. Samtal med eleverna om trygghet, studiero, klassklimat. Elevenkät. Anpassad miljö kan väcka nyfikenhet, inspiration och skapa förutsättningar till ett utvecklande lärande. Eleverna tar fler initiativ till att göra egna val och att samspela med varandra.

Utvecklingsområden:

• En god lärmiljö i utbildningens alla faser - i klassrummet, i studion och på APL

Utvecklingsområde: En god lärmiljö i utbildningens alla faser - i klassrummet, i studion och på APL

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Förbättrad genomströmning och färre antal F-betyg visar att vi är på rätt väg via det förändringsarbete som initierades för tre år sedan: lektionsdesign, utökad specialpedagogisk kompetens/all personal, tillgängliga lärmiljöer, stärkta mentorskap och tydliga rutiner i EHT-arbetet. Specialpedagogiska element/extra anpassningar m.m. måste implementeras även på APL och därmed förbättra elevens lärmiljö. En optimerad lärmiljö skall således utvecklas i klassrummet, i lärstudion och på APL. EHT-teamet, studiopersonal, lärare och APL-handledare skall arbeta ”sömlöst”. Tydliggörande pedagogik/ högre medvetenhet/kompetens inom specialpedagogik gynnar alla elever och ökar måluppfyllelsen (Mitchell 2018; Svedberg; 2019; Skolverket 2021).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

I vårt nya forum ”Skolenhetslag” genomförs kontinuerliga insatser:
En lärare/allmänna ämnen genomför en utbildning via Skolverket. Utbildningen syftar till att kompetensutveckla all personal i specialpedagogiska klassrumsdilemman, som hen leder personalen genom moduler.

Lärlingsnätverkets fokus är specialpedagogiska anpassningar på APL. Försteläraren och yrkeslärarna kommer att genomföra informations- och utbildningstillfällen för APL – handledarna på företagen. Kollegialt lärande via specialpedagogen samt lärare med specialpedagogisk kompetens.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

”Skolenhetenlaget” träffas var fjärde vecka. Tid avsätts där alla lärare, EHT-personal och studiopersonal för dialog, följer upp och fortlöpande utvärderar vårt SKA-arbete, för att inte tappa fokus samt anpassa/förändra insatser vid behov – för elevens bästa.

Handledarna ute på APL-företagen får, via lärlingspedagogerna, insikt om hur de kan anpassa elevernas APL, för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig nya kunskaper och bli 100% anställningsbara.

Eleverna upplever en förbättrad helhet i studierna vilket renderar i mindre stress och högre stimuli. Sammantaget leder det till god genomströmning och goda resultat.

Utvecklingsområden:

• Identitet och profilering
• Inkluderande metodik

Utvecklingsområde: Identitet och profilering

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Det minsta studieförberedande programmet behöver vara tydligt som alternativ för sökande elever.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Planera och genomföra specifika och utmärkande moment i undervisningen, t.ex. studiebesök, resor, externa samarbeten och organiserade tävlingar såsom lingvistikolympiaden. Våra elever är goda ambassadörer som kan synliggöra programmet. Kontaktnät med grundskolorna i regionen blir mer och mer nödvändigt.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att programmet uthålligt kan bedrivas i Luleå.

Utvecklingsområde: Inkluderande metodik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Elever på HU har vitt skilda förutsättningar. Undervisningen behöver kunna bedrivas så att alla elever får stimulans och når goda resultat.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Samverkan mellan lärararbetslag och elevhälsa för att uppnå lärandesituationer som når alla elever i klassrummet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökad genomsnittlig betygspoäng för avgångseleverna.

Utvecklingsområden:

• Vägledning
• Särskilt stöd på APL
• Utveckling av lärling årskurs 3

Utvecklingsområde: Vägledning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

För att våra elever ska klara yrkesexamen på bästa sätt och vara nöjda med sin utbildning.

Internationell forskning säger att elevers behov behöver tillgodoses för att de ska lyckas.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Satsa på vägledningen innan, under och vid slutet av genomgången utbildning.

All personal är viktig för vägledande insatser.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Fler elever som väljer hantverksprogrammet frisör är mer säkra i sina val och når också yrkesexamen.

Vi vet att vi är på rätt väg när färre elever gör omval och genomför sin utbildning med glans.

Utvecklingsområde: Särskilt stöd på APL

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Elev och handledare behöver matchas för att varje elev ska få det särskilda stöd som behövs under det arbetsplatsförlagda lärandet.

Yrkeskunnandet inom lärlingsutbildningen är viktig.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Yrkeslärarna samverkar med handledarna får att varje elev ska hamna på rätt plats.

Fortsätta samverka med branschen och samverka med elevteamet på skolan kring varje elevs behov.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att varje elev utifrån sina förutsättningar utvecklar sitt yrkeskunnande så långt som möjligt under det arbetsplatsförlagda lärandet.

Vi vet att vi är på rätt väg när elever trivs och växer på deras APL-platser.

Utvecklingsområde: Utveckling av lärling årskurs 3

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Fortsatt utveckling av yrkeskunnandet i praktiken är nödvändig för att kvalitetssäkra lärlingskonceptet.

Fallstudier visar att yrkeskunnandet inom lärlingskonceptet är viktig.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Fortsätta att samverka med branschen för att utveckla elevernas yrkeskunskaper och yrkesidentitet så långt som möjligt.

Fortsätta att samverka med branschen på ett organiserat och systematiskt sätt i praktikens alla delar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att elever som gått hos oss är stolta över sina yrkeskunskaper och har utvecklat en yrkesidentitet som ger dem jobb efter avslutad skola.

Vi vet att vi är på rätt väg när elever och bransch är samstämmiga om arbetsmarknadens möjligheter.

Utvecklingsområden:

• Skolkultur
• Elever med i SKA-arbete

Utvecklingsområde: Skolkultur

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skapa en skolkultur som kännetecknar de skolsystem som lyckas väl. Syftet är att uppnå studiero samt högre studiemotivation, närvaro, betyg och genomströmning för alla men särskilt fokus på pojkar.

Martin Karlberg (studiero och ledarskap i klassrummet)
Torkel Klingberg (kämparanda).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Skolstart och klasstid används till att implementera skolans syn på skolkultur. Den dagliga verksamheten präglas av fokus på skolkulturens innehåll. Involvera föräldrar och andra samhällsaktörer i skolans skolkultur. Möten på skolan används till befästa skolkulturen. Kollegialt lärande för att stärka ett gemensamt förhållningssätt.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt bättre studiero, närvaro, studiemotivation och respekt för skolans rutiner och ordningsregler. På längre sikt högre betyg och högre genomströmning.

Studiero, tydlighet och trygghet.

Betyg, trivsel och genomströmning blir succesivt bättre.

Utvecklingsområde: Elever med i SKA-arbete

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

För få elever delaktiga i skolutveckling för att öka studiemotivation, resultat och elevers inflytande över utbildningen. Vidare för att identifiera svårigheter, problem, förhållningssätt, framgångsfaktorer och utvecklingsområden på programmet.

Mager och Nowak (effekter av elevers delaktighet).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Klassråd, Elevråd, Elevintervjuer, Hälsosamtal, Enkäter till elever, Utvecklingssamtal, Skolenkäten.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att vi får en tydligare bild av elevers krav, förväntningar och uppfattningar om skolan. På längre sikt en gemensam uppfattning kring begreppet skolkultur som leder till högre studiemotivation och högre betyg.

Analyser av de ovanstående aktiviteterna samt analys av betyg och genomströmning.

Utvecklingsområden:

• Synliggjord kunskapsprogression
• Samverkan lärare elevhälsa/SYV
• Uppföljningnärvaro

Utvecklingsområde: Synliggjord kunskapsprogression

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En del IM-elever vill framåt, även om kunskaper inte är befästa. Andra har lågt självförtroende för studier. Tydlighet kring vad elever redan lärt och vart de är på väg (mål), kan vara motivationshöjande. Se forskning om återkoppling, (ex. Willam eller Hattie).

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Återkoppling sker i spontant i många former, men sammanfattar det digitalt i Unikum. Under läsåret provar år 1-6 att utveckla egna matriser, år 7-9 använder Unikums inbyggda matriser (sv.a-lärare nivå 7-9 kan ha behov av egna matriser som komplement).

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt (läsåret 22-23): alla lärare använder matriser i Unikum vid omdömen vt. På längre sikt: Eleverna upplever att de förstår kunskapsprogression - var de befinner sig, vart de är på väg (målsättning) och vad de ska göra för att ta sig framåt. Elevers upplevelse kan vi undersöka i utvecklingssamtal.

Utvecklingsområde: Samverkan lärare elevhälsa/SYV

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Tidigare utvecklingsprojekt på vår skola har pekat ut samverkan mellan professioner som en nyckelfaktor för elevers studieresultat och mående. Det ses även i skolforskning generellt. I och med omorganisation kan vi ta tillvara vad som tidigare önskats och skapa nytt.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Under 2022-23 provar vi gemensamma mötesformer: veckans avstämning och särskilt forum för de främjande och förebyggande arbetet. Det senare bygger på metoden etiska ronder. En tydligare struktur för ET-möten provas också. Mötesformerna har tagits fram i dialog med personal.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt (läsåret 22-23): Vi genomför mötena som planerat och utvärderar hur de fungerat i slutet av varje termin. På längre sikt: En fördjupad samverkan som gör att färre elever "faller mellan stolarna". Detta kan kopplas till färre elever med hög frånvaro och minskat antal negativa avbrott (dvs ej för andra studier/arbete).

Utvecklingsområde: Uppföljning/närvaro

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Alla IM som ingår i den nya organisationen har tidigare haft fokus på närvaro.

Det är viktigt att det arbetet fortsätter eftersom vi genom tidigare uppföljningar sett ett klart samband mellan hög närvaro och studieresultat, liksom elevers välmåend

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Hålla oss till den nya rutinen frånvarotrappan som vi tog fram under förra läsåret.

Informera både elever och vårdnadshavare om våra rutiner.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

All personal följer rutinen.

Korta uppföljning av våra prioriteringar (alla bollar) sker vid programlagsmöten.

Andelen elever med hög frånvaro (över 5 procent ogiltig, över 15 procent anmäld under en termin) minskar jämfört med tidigare läsår.

Utvecklingsområden:

• Uppföljning av gjorda anpassningar
• Levande studieplan
• Förbättrad närvaro och färre avbrott

Utvecklingsområde: Uppföljning av gjorda anpassningar

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Uppföljning behöver ske för att säkerställa att de uppfyller sitt syfte. Studieavbrott behöver analyseras för att se om skolans insatser varit tillräckliga eller om mer hade kunnat göras.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Anpassningar dokumenteras i ett enkelt dokument där anpassningen och syftet beskrivs, datum för uppföljning anges och resultatet dokumenteras.

Studieavbrott analyseras vid ET några gånger per termin.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

 Förväntade effekter är bättre underlag för fortsatt studieplanering. Underlag för utveckling av arbetssätt och samverkan mellan mentorer, lärare, elevhälsa SYV och rektor.

Utvecklingsområde: Levande studieplan

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Den individuella studieplanen är särskilt viktig på IM. För att elever och vårdnadshavare enklare ska kunna följa elevens progression behöver studieplansarbetet utföras gemensamt av SYV och mentor.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Programlag, SYV och rektor enas om vad som ska dokumenteras i studieplanen, hur den ska användas i utvecklingssamtal, hur den ska göras tillgänglig för vårdnadshavare och var den ska förvaras.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att tydligare följa elevens kunskapsutveckling innan betyg.

Underlag för samtal om elevens målsättning och eventuella ändringar i studieplanen.

Utvecklingsområde: Förbättrad närvaro och färre avbrott

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Ökad närvaro leder till bättre måluppfyllelse men också till en minskad arbetsbelastning för samtlig personal.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Tidigt uppmärksamma frånvaro och kontakta vårdnadshavare. Aktualisera på ET, där beslut om rapport till CSN tas. Rektorsbrev för att uppmärksamma frånvaro. Skapa rutiner för registrering av frånvaro för elever på praktik.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Förbättrad närvaro och bättre måluppfyllelse. Kontinuitet istudierna för eleverna. Minskad arbetsbelastning för undervisande lärare, mentor samt elevhälsa.

Utvecklingsområden:

• Ökat antal sökande
• Uppföljning av etablering

Utvecklingsområde: Ökat antal sökande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Utbildningarna ger goda möjligheter till anställning för elever som saknar behörighet till ett nationellt program. Utbildningarna leder till anställningsbarhet i branscher där rekryteringsbehovet är stort - mycket stort.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vilka insatser ska genomföras? På kort och lång sikt? Särskilt presentera yrkespaketen vid Niornas besök och på Öppet Hus. Inbjudan till pröva på-dagar i anslutning till omvalsperioden. Telefonintervjuer. Särskilt ta upp frågan i programråd för VO-college och RL. Deltagande i APT för skolmåltiderna.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Fler sökande till utbildningarna.

Omvalet vårterminen 2023 och slutliga antagningen indikerar om arbetet är framgångsrik.

Utvecklingsområde: Uppföljning av etablering

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

För att kunna styrka påståendet att utbildningarna ger goda möjligheter till arbete. För att definiera eventuella utvecklingsområden, till exempel branschbesök i årskurs 2.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Telefonintervjuer. Särskilt ta upp frågan i programråd för VO-college och RL. Deltagande i APT för skolmåltiderna.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

En sammanställning finns under höstterminen 2022, som ligger till grund för KR 2023.

Utvecklingsområden:

• Industriteknikbas
• Tidiga signaler
• Studiero

Utvecklingsområde: Industriteknikbas

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Elevernas kompetens måste stärkas för att möta industrins krav på framtida medarbetare. Vi vill öka elevernas kunskaper, kompetens och anställningsbarhet genom att undervisa eleverna så att de klarar kompetensprovet - Industriteknik bas.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Arbetslaget definierar i vilka kurser underlaget till kvalitetskriterierna finns och var de kan vävas in i för att ge eleverna förutsättningar att klara kompetensprovet i industriteknikbas.

Lärarna informerar eleverna om kvalitetskriterierna.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt: Kursinnehållen stärks mot kvalitets- kriterierna.

Lång sikt: Inom kursmålen för varje kurs anpassar vi så att våra elever klarar kompetensprovet.

Utfallet mäts i vår kvalitetsredovisning.

Utvecklingsområde: Tidiga signaler

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vårt resultat visar att elever som inte ligger i fas med undervisningen och/eller har hög frånvaro oftast hamnar efter ytterligare och riskerar att inte nå målen. Vi vill öka genomströmningen och öka meritvärdet. Vi vill arbeta förebyggande istället för att fokusera på elever som fått F i betyg

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Undervisande lärare samtalar med elev, signalerar till mentor som kontaktar vårdnadshavare. Elevhälsan kontaktas vid behov. Framtagen överenskommelse blankett skrivs sedan, med tydliga anvisningar vad stödet ska innehålla och hur och var det ska genomföras.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt: Fler elever som tar emot erbjudet stöd.
Lång sikt: Ökad genomströmning och högre meritvärde.

Avstämning på programlagstid, två gånger per termin, höstterminen vecka 40, vecka 49. vårterminen vecka 8, vecka 20, utöver kontinuerligt stöd av vårt ET-team.

Utvecklingsområde: Studiero

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Våra skolenkätresultat visar förbättring av utvecklings- området under läsåret, men vi fortsätter och prioriterar vårt arbete mot målet. Det slutar aldrig att vara viktigt och någonting som behöver fortsätta att arbetas med i varje årskurs och särskilt med de nya eleverna.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kort sikt: Använda inköpta mobilparkeringar, möblering och placering i klassrummen, basgrupper.

Lång sikt: Att arbeta med studieron finns i ryggraden på alla undervisande lärare, elevhälsotemet och rektor. Utvecklingsmålet blir en självklarhet när det följs av alla inom rektorsområdet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt: Studieron ökar.

Lång sikt: Skolenkäten visar på att eleverna upplever att studieron på lektionerna blivit bättre vilket också visar sig på att kunskapsresultaten ökar på programmet.

Utvecklingsområden:

• Genomströmning
• Programgemenskap
• Lärmiljö

Utvecklingsområde: Genomströmning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Närvaron är en förutsättning för att lyckas med skolan, för goda studieresultat och för en högskoleförberedande examen.

Hög närvaro ger god skolanknytning, kontinuitet, gemenskap och tillhörighet.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kontinuerligt och i tidigt skede, tillsammans med elevhälsoteam arbeta för att förebygga och främja närvaro för varje elev.

Utreda kring insatser för en högre närvaro och för högre genomströmning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Elever och vårdnadshavare blir direkt uppmärksammade, vid frånvaro från skolan.
Högre genomströmning hos elever på programmet.

Uppföljning sker via enkäter, intervjuer och statistik.

Utvecklingsområde: Programgemenskap

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Elever och lärare ska känna gemenskap, stolthet, glädje och samhörighet till Naturvetenskapsprogrammet.

Våra elever ska vilja vara i skolan, trivas och vara trygga.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Gemensamma aktiviteter och projekt, nationella och internationella för att främja tillhörigheten och stärka programgemenskapen.

Genom delaktighet stärka gemenskapen,
-inom och mellan klasser
-inom och mellan årskurser -med koppling till hela NA

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Positiva och stolta elever som känner samhörighet, är goda förebilder och ambassadörer för Naturvetenskapsprogrammet.

Uppföljning sker via enkäter och intervjuer.

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Lärarens kompetens, engagemang och professionalitet är viktig för elevernas lärande. 

Eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. God arbetsmiljö, studiero och trygghet är en förutsättning för ett livslångt lärande.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Hålla hög kvalitet på undervisningen och arbeta för gott klassrumsklimat så att eleverna ges möjlighet att utveckla sina färdigheter.
Öka samverkan;
-kompetensutveckling
-kollegiala utbyten
-inom och mellan ämnen
-nationella och internationella
aktiviteter och projekt

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kompetenta engagerade lärare ger ökad undervisningskvalitet som väcker elevernas intresse och studiemotivation.

Eleverna är väl förberedda för vidare universitets- och högskolestudier och för arbetslivet.

Uppföljning sker via enkäter, intervjuer och statistik.

Utvecklingsområden:

• Ökad närvaro
• Stressförebyggande åtgärder
• Samverkan med bransche

Utvecklingsområde: Ökad närvaro

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Fortsatt frånvaro bland våra elever i årskurs 1-3.

Ökad närvaro ger bättre studieresultat i alla kurser och minskar stressen.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Tätare kontroller av våra elevers frånvaro. Alla lärare hjälps åt och vi följer upp frånvaron 1 gång i veckan.

Tätare samarbete med vårdnadshavare.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Högre närvaro ger högre studieresultat inom alla områden i utbildningen.

Minde stress samt ett bättre mående hos eleverna.

Utvecklingsområde: Stressförebyggande åtgärder

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Minska elevernas stresskänsla under dess studietid.

Detta påverkar eleverna både i skolan och i hemmet när det tidvis känner en ökad stress pga hög belastning av inlämningsuppgifter med mera.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Ta fram tydligt belastningsschema för alla inblandade lärare.

Delge eleverna kursplaneringar för ökad insyn.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Mindre känsla av stress och oro för eleverna.

Öka elevernas måluppfyllelse.

Tydligare struktur under hela gymnasietiden.

Utvecklingsområde: Samverkan med branschen

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Kvalitetssäkra utbildningen ytterligare. Viktigt område eftersom arbetsplatsförlagd utbildning (APL) är en viktig del av programmet som helhet.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

-Tydliggöra målen till elever och handledare.
-Få handledarna att gå APL-handledarutbildning
-Handledare genomför enkät vid avslutad APL
-Uppsökandeverksamhet – lärare besöker arbetsplatser med elever

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

-Öka och förbättra kommunikationen mellan lärare, handledare och elev.
-Ökad tydlighet för alla parter.
-Förbättra kvalitén på utbildningen.
-Ökad förståelse i samarbetet mellan skola och arbetsplats.
-Nå en högre måluppfyllelse i de kurser som är kopplade mot Apl.

Utvecklingsområden:

• Inkluderande trivsel
• Pojkarnas skolresultat

Utvecklingsområde: Inkluderande trivsel

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skolresultat och genomströmning är starkt knutna till elevernas grundläggande affekter gentemot skolan som plats och skolarbetet i sig.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kollegial handledning som arbetsmetod inom programlagen, för ökad professionalisering av hur vi bemöter elever och kommunicerar sådant som förväntningar och tillhörighet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Färre studieavbrott.
Högre andel genomförande av studieplanerna för de elever som har förlängd studietid (fjärde år).

Utvecklingsområde: Pojkarnas skolresultat

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Under de senaste åren har andelen pojkar på SA som lämnar programmet med Gymnasieexamen endast varit strax över hälften av årskullarna. Skillnaderna mellan pojkar och flickor i detta är signifikant.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Ändrad struktur inom ET-arbetet, så att pojkarna uppmärksammas i högre grad.
Arbete för ökat andel av pojkarna som använder Studion.
Analys av varför lägre andel av pojkarna har Åtgärdsprogram.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt en minskning av antalet studieavbrott bland pojkarna.
På längre sikt en ökad genomströmning för pojkarna.

Utvecklingsområden:

• Jämställdhet
• Tidiga signaler
• Studiero

Utvecklingsområde: Jämställdhet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

TE:s elevunderlag är delvis ett resultat av samhällets skeva syn på kvinnor och mäns relation till teknik. Olika lärare har olika tankar om vad ett jämställdhetsarbete innebär – huruvida det handlar om resultatuppfyllning eller om skolans fostrande uppdrag.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Vi ska få samsyn om vad jämställdhet innebär och vad jämställdhetsreducerande arbete ska ha för effekter. Programmet ska läsa in sig på forskning i ämnet och Zimmermans bok ska bearbetas i bokcirkel. Föreläsare bjuds in för att berätta hur vi kan arbeta med jämställdhetsfrågor.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt: Lärarna på programmet ser vikten och nyttan av ett jämställdhetsarbete.

Lång sikt: Att vi har ett sätt att belysa programmets jämställdhetsarbete. Vi ser detta hos våra elever bl. a. genom att flickor upplever mindre stress och pojkarnas betygsvärden ökar.

Utvecklingsområde: Tidiga signaler

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Vårt resultat visar att elever som inte ligger i fas med undervisningen och/eller har hög frånvaro oftast hamnar efter ytterligare och riskerar att inte nå målen. Vi vill öka genomströmningen och öka meritvärdet. Vi vill arbeta förebyggande istället för att fokusera på elever som fått F i betyg.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Undervisande lärare samtalar med elev, signalerar till mentor som kontaktar vårdnadshavare. Elevhälsan kontaktas vid behov. Framtagen överenskommelseblankett skrivs sedan, med tydliga anvisningar vad stödet ska innehålla och hur och var det ska genomföras.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt: Fler elever som tar emot erbjudet stöd.
Lång sikt: Ökad genomströmning och högre meritvärde.

Avstämning på programlagstid, två gånger per termin, höstterminen vecka 41, vecka 49. Vårterminen vecka 9, vecka 17, utöver kontinuerligt stöd av vårt ET-team.

Utvecklingsområde: Studiero

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Våra skolenkätsresultat visar förbättring av utvecklings- området under läsåret, men vi fortsätter och prioriterar vårt arbete mot målet. Det slutar aldrig att vara viktigt och någonting som behöver fortsätta att arbetas med i varje årskurs och särskilt med de nya eleverna.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Kort sikt: Använda inköpta mobilparkeringar, möblering och placering i klassrummen, basgrupper.

Lång sikt: Att arbeta med studieron finns i ryggraden på alla undervisande lärare, elevhälsotemet och rektor. Utvecklingsmålet blir en självklarehet när det följs av alla inom rektorsområdet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Kort sikt: Studieron ökar.

Lång sikt: Skolenkäten visar på att eleverna upplever att studieron på lektionerna blivit ännu bättre vilket resulterar i att kunskapsresultaten ökar på programmet.

Utvecklingsområden:

• Ökad skolanknytning
• Uppföljning APL

Utvecklingsområde: Ökad skolanknytning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Programmet når höga resultat och en hög andel elever etablerar sig på arbetsmarknaden efter utbildningen. Ändå krävs det återkommande insatser från mentorer/lärare, elevhälsa och rektor för att komma tillrätta med frågor som gäller studiero och ordning. Det är heller inte ovanligt att elever visar bristande intresse och motivation för teoretiska studier.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Lärare/mentorer och elevhälsan gör en gemensam planering för främjande insatser under läsåret, i första hand i årskurs ett och två. Kunskapsspridning och metodutveckling med utgångspunkt i förstelärarnas kunskap om elevgruppen. Kurator träffar vid läsårstart samtliga elever i årskurs ett i syfte att etablera en relation.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Fortsatt hög genomströmning och förbättrade studieresultat. Minskad arbetsbelastning i form av åtgärdande insatser för mentorer, lärare, elevhälsa och rektor.

Uppföljning i elevuppföljningar och SKA.

Utvecklingsområde: Uppföljning APL

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

En fungerande APL är avgörande för elevernas kunskapsutveckling. Om uppföljningen är bristfällig ökar risken för att elever måste avbryta sin APL, vilket hindrar deras lärande och också ökar arbetsbelastningen för lärarna.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Förenkla för eleverna genom att inför appen LoopMe. Förbättrad kontakt med handledare/företag, avstämning av lärare och rektor på programlagen för att driva utvecklingsarbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Fler som lyckas på sin apl, vilket kommer att skapa ett tätare samarbete mellan montörerna och skolan och förhoppningsvis skapa en bättre förståelse.

Utvecklingsområden:

• Ökad närvaro
• Digitalisering
• Utveckla programmet

Utvecklingsområde: Ökad närvaro

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Högre närvaro ger större förutsättningar för godkända betyg, minskad stress för eleverna och ökad genomströmning.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

Det är viktigt att alla lärare för närvaro samma dag. Viktigt att mentor gör täta uppföljningar av närvaron. Rektor bör ta upp på medarbetarsamtal om en lärare slarvar med att föra närvaro. Viktigt att alla pedagoger betonar vikten av hög närvaro kontinuerligt.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökade resultat inom alla områden.

Utvecklingsområde: Digitalisering

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Genom ökat användande av digitala hjälpmedel ser vi en möjlighet att förbättra och effektivisera utbildningen på programmet. Viktigt också hitta metoder att överbrygga geografiska avstånd vid APL. Det möjliggörs med hjälp av digitala hjälpmedel.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

-Öka tydlighet och samstämmighet för eleverna med gemensamma digitala verktyg.

-Påbörja digitalisering av kursplanernas innehåll. och delandet av pedagogiska planeringar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Förbättra utbildningen och effektivisera verksamheten:
-i klassrummet.
-i kommunikation med elever utanför klassrummet. -kommunikation med elever under APL. Modern teknik leder sannolikt till ökad närvaro och därigenom ökad måluppfyllelse.

Utvecklingsområde: Utveckla programmet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Skapa vidare förutsättningar för elever att nå examensmålen och koppla samman skola och arbetsliv för högre kvalitet i utbildningen. Nya kursplaner är införda som programmet måste implementera och utvärdera efter hand.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

- Översyn av timplanen, fördelning av studier i skolan och APL.
- Inventering och utökning av APL-platser.
- Ökad ämnesintegrering.
- Utveckling av lärarnas uppföljningsuppdrag av elevernas läroprocesser.
- Skolförlagd utbildning med APL perioder i alla årskurser.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

-Effektivare utbildning.
-Bättre resursanvändning.
-Fler sökande.
- Ökad genomströmning.
-Nöjda elever i kvantitativa och kvalitativa uppföljningar.