Ny skolstruktur för Gammelstad

På den här sidan kan du läsa mer om den nya strukturen för skolor och förskolor i stadsdelen Gammelstad.

En skolstruktur beskriver vilka skolor och förskolor som ska finnas i ett område. När kommunen arbetar med en förändrad skolstruktur ser vi över vilka lokaler som ska användas för skolor och förskolor, vilka lokaler som behöver byggas om och ifall kommunen behöver bygga nya skolor eller lägga ner vissa skolor.

Beslut

Barn- och utbildningsnämnden tog beslut om skolstrukturen i Gammelstad i april 2022. Nämnden beslutade om att gå vidare med förvaltningens utvecklingsalternativ 2, med ett tillägg om Kyrkbyskolan.

Beslutet innebär bland annat:

  • Nuvarande struktur för förskolor bibehålls med möjlighet för utökning i Kyrkbyns förskola.
  • Ny skola byggs för årskurs F–6 i anslutning till nuvarande Stadsöskolan.
  • Öhemsskolan och Mariebergsskolan rivs och elever från dessa skolor anvisas till Stadsöskolan och Kyrkbyskolan.
  • Kyrkbyskolan återöppnar F–3 i samband med att den nya F–6-skolan i Gammelstad öppnas.

Här kan du ta del av beslutet som helhet:
Barn- och utbildningsnämndens sammanträdesprotokoll, 2022-04-20 Länk till annan webbplats.

  • Barn- och utbildningsnämnden är ansvarig, det vill säga huvudman, för de kommunala förskolorna och skolorna i Luleå. I barn- och utbildningsnämnden sitter det politiker från olika politiska partier, förtroendevalda.
  • Barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för kommunens förskolor, grundskolor och gymnasium. Förvaltningen styrs av en förvaltningschef som ansvarar för att genomföra de politiska beslut som barn- och utbildningsnämnden fattar. På förvaltningen arbetar tjänstepersoner.

Utvecklingsalternativen

Här kan du läsa om de alternativ för skolstrukturen som förvaltningen tog fram.

Det här alternativet innebär att alla skolor och förskolor som finns i dag blir kvar. Mariebergsskolan och Öhemsskolan byggs ut.

Alternativet innebär även att de byggnader eller delar av byggnader som inte omfattas av ny- eller ombyggnation underhålls enligt plan de närmaste 10 åren.

Sammanfattning, utvecklingsförslag 1

Enhet

Förändringar

Storsands förskola

Inga förändringar

Bäckhagens förskola

Inga förändringar

Kyrkbyns förskola

Inga förändringar

Öhemsskolan

De nuvarande modulerna ersätts med
en ny byggnad.
på omkring 1 500 kvadratmeter.
Kök och matsal anpassas efter behov.
Den nuvarande byggnaden rivs delvis och
byggs om och till. Skolgården utökas på
nuvarande parkmark.
(Förändringarna kräver en ny detaljplan.

Mariebergsskolan

Kök och matsal anpassas efter behov
genom utbyggnad eller ny fristående byggnad.

Stadsöskolan

Inga förändringar


Utbyggnadsmöjligheter i framtiden

  • Möjlighet att bygga ut Kyrkbyns förskola med ytterligare tre avdelningar och 1 500 kvadratmeter större gård ska säkerställas när kommunen planerar området, om det i framtiden behövs fler förskoleplatser.
  • Möjlighet att bygga ut Stadsöskolan ska säkerställas när kommunen planerar
    området, om det i framtiden behövs plats för fler elever.

Utvecklingsalternativ 1

Kartbild där utvecklingsalternativ 1 visas.

Kartbild där utvecklingsalternativ 1 visas.

Det här alternativet innebär att alla förskolor finns kvar. Öhemsskolan och Mariebergsskolan läggs ner. I stället går alla elever på Stadsöskolan från förskoleklass till årskurs 9. Stadsöskolan byggs ut.

Alternativet innebär även att de byggnader eller delar av byggnader som inte omfattas av ny- eller ombyggnation underhålls enligt plan de närmaste 10 åren.

Sammanfattning utvecklingsförslag 2

Enhet

Förändringar

Storsands förskola

Inga förändringar

Bäckhagens förskola

Inga förändringar

Kyrkbyns förskola

Inga förändringar

Öhemsskolan

Skolan rivs och eleverna flyttas till Stadsöskolan.

Mariebergsskolan

Skolan rivs och eleverna flyttas till Stadsöskolan.

Stadsöskolan

Stadsöskolan blir en skola för F–9 med omkring
650 elever. Skolan byggs ut för att rymma även
årskurs F–3. Utbyggnaden omfattar bland annat
större utrymme för undervisningslokaler, lokaler för
personal, elevhälsa, kök, matsal och idrottshall.


Utbyggnadsmöjligheter i framtiden

  • Möjlighet att bygga ut Kyrkbyns förskola med ytterligare tre avdelningar och 1 500 kvadratmeter större gård ska säker ställas när kommunen planerar området, om det i framtiden behövs fler förskoleplatser.
  • Möjlighet att bygga ut Stadsöskolan ska säkerställas när kommunen planerar
    området, om det i framtiden behövs plats för fler elever.

Utvecklingsalternativ 2

Kartbild där utvecklingsalternativ 2 visas.

Kartbild där utvecklingsalternativ 2 visas.

Effekterna av utvecklingsalternativen jämförs med effekterna av ett nollalternativ. Nollalternativet beskriver den sannolika utvecklingen om varken utvecklingsalternativ 1 eller 2 genomförs.

Nollalternativet innebär att de nuvarande byggnaderna för skola och förskola i området behålls och att byggnaderna underhålls enligt plan de närmaste 10 åren.

Öhemsskolan

Öhemsskolans moduler återlämnas då det tillfälliga bygglovet
går ut 2026 och inte är möjligt att förlänga.

Årskurs 3 i Öhemsskolan och Mariebergsskolan

Varken Öhemsskolan eller Mariebergsskolan är anpassad för dagens
elevantal och när modulerna försvinner från Öhemsskolan innebär det
att det saknas plats för det antal barn som går i skolan. För att kunna
erbjuda plats för samtliga elever innebär nollalternativet att samtliga
elever i årskurs 3 flyttar till Stadsöskolan, där det finns utrymme.

Stadsöskolan

Stadsöskolans paviljong anpassas med ytterligare undervisningslokaler
för att inrymma årskurs 3 i Gammelstad. Nuvarande och utökad
fritidsverksamhet kommer att bedrivas i samma lokaler som skolan.

Även andra alternativ för utveckling av skolor eller förändrad skolstruktur har studerats.

De har avfärdats i ett tidigt skede då de inte uppfyller de utgångspunkter som utredningen baseras på eller inte är lämpliga eller möjliga av andra anledningar.

Skola i Kyrkbyn

Detta alternativ är inte aktuellt på grund av beslut i kommunfullmäktige i januari
2021 (2021-01-25, paragraf 31) om att redan genomförda beslut inte ska ändras.

Ny placering av Öhemsskolan

Att bygga en ny skola på grönytan söder om Öhemsskolans nuvarande placering
är inte möjligt eftersom det inte finns plats för en tillräckligt stor skolgård.

Konsekvenserna av utvecklingsalternativen jämförs här med konsekvenserna av nollalternativet. Varje faktor har bedömts utifrån en 10-gradig skala där 1 är lägst och 10 är högst.

 

Konsekvenserna av utvecklingsalternativen


Faktor



Utvecklings­alternativ 1



Utvecklings­alternativ 2



Noll­alternativet


God utbildning och hälsa för alla barn

4 av 10


10 av 10



2 av 10


Rörelse, mötesplatser
och kultur- och
fritidsaktiviteter
för alla barn

4 av 10


2 av 10


6 av 10


Klimatpåverkan



4 av 10



4 av 10



6 av 10



Ekonomisk hållbarhet



5 av 10



6 av 10



5 av 10


Personal–fysisk arbetsmiljö
och attraktivitet för
Luleå kommun
som arbetsgivare


7 av 10



10 av 10



2 av 10


Vårdnadshavare – trygghet
och valfrihet ur
vårdnadshavares
perspektiv


8 av 10



3 av 10


5 av 10



God utbildning och hälsa för alla barn

Den här delen hänger ihop med mål 1 i Vison Luleå 2040, Luleås invånare har god och jämlik hälsa. Det handlar om alla barns möjlighet till likvärdig utbildning och att utjämna socioekonomiska skillnader. Här bedömer vi också hur lokalerna stödjer skolans uppdrag.

Gammelstad är en relativt blandad stadsdel där barn och elever med olika socioekonomisk bakgrund kan mötas i skolan och förskolan.
Inget av alternativen bedöms bidra ytterligare till att utjämna socioekonomiska skillnader. Utvecklingsalternativ 2 innebär, till skillnad från utvecklingsalternativ 1, förbättrade förutsättningar för likvärdighet i skolan. Det gynnar särskilt elever som lever i socioekonomisk utsatthet. Båda alternativen innebär förbättrade förutsättningar för likvärdighet i förskolan men även buller i samband med byggnationer. Därmed bedöms utvecklingsalternativ 2 i högre utsträckning bidra till målsättningen.

Rörelse, mötesplatser och kultur- och fritidsaktiviteter för alla barn

Den här delen hänger ihop med mål 3 i Vision Luleå 2040, Luleås invånare har ett socialt, kulturellt och fysiskt aktivt liv. Det handlar om barns möjlighet att få röra på sig varje dag och tillgång till mötesplatser och kultur- och fritidsaktiviteter.

Båda alternativen bedöms motverka målsättningen. Utvecklingsalternativ 2 innebär, till skillnad från utvecklingsalternativ 1, att fler elever får längre skolväg och att fler platser för lek, idrott och möten försvinner. Det påverkar barn som lever i socioekonomisk utsatthet i högre utsträckning. Utvecklingsalternativ 2
innebär dock ökad tillgång till skolbibliotek och utökad idrottshall men även risk för negativ påverkan på eventuella kulturmiljöer. Därmed bedöms Utvecklingsalternativ 2 i högre utsträckning motverka målsättningen.

Klimatpåverkan

Den här delen hänger ihop med mål 3 i Vision Luleå 2040, Luleå har ingen påverkan på klimatet. Här har vi bedömt vilken klimatpåverkan som alternativen har.

Båda alternativen bedöms innebära negativ klimatpåverkan på grund av att nya resurser (byggmaterial) används för nybyggnation, ombyggnation eller utbyggnation. De transporter som behövs när man bygger bidrar också till
negativ påverkan på klimatet. Utvecklingsalternativ 2 innebär minskad lokalyta totalt sett och minskat antal transporter till skolan. Utvecklingsalternativ 1 innebär sannolikt mer energieffektiva lokaler. Därmed bedöms båda alternativen till viss del motverka målsättningen.

Personal

Den här delen handlar om fysisk arbetsmiljö och om attraktivitet för Luleå kommun som arbetsgivare.

Båda alterntiven innebär att lokaler i hög grad anpassas för att de ska fungera bra för undervisning och ge god fysisk arbetsmiljö. Alternativen innebär även att förutsättningarna för att behålla och rekrytera personal i
förskolan förbättras. Utvecklingsalternativ 2 innebär även, till skillnad från utvecklingsalternativ 1, att förutsättningarna för att behålla och rekrytera personal i skolan förbättras. Därmed bedöms utvecklingsalternativ 2 i högre utsträckning bidra till hög kvalitet ur ett personalperspektiv.

Ekonomisk hållbarhet

I den här delen har vi bedömt övergripande ekonomiska konsekvenser för alterantiven.

Båda alternativen innebär investeringar i form av nybyggnation, underhåll eller anpassningsåtgärder som kommer att kosta pengar den närmaste tiden. Utvecklingsalternativ 2 bedöms innebära lägre underhållskostnader än
utvecklingsalternativ 1. Alternativen innebär även förändrade kostnader för hyror och personal för barn- och utbildningsförvaltningen. Utvecklingsalternativ 1 bedöms innebära högre personalkostnader som riskerar att öka med tiden medan utvecklingsalternativ 2 bedöms innebära högre hyreskostnader som däremot
minskar med tiden. Därmed bedöms utvecklingsalternativ 2 i högre utsträckning bidra till ekonomisk hållbarhet.

Vårdnadshavare

Den här delen handlar om trygghet och valfrihet ur vårdnadshavarnas perspektiv.

Mindre enheter beskrivs av vårdnadshavare som positivt när det gäller trygghet och personliga relationer till personalen. Båda alternativen innebär att samtliga förskolor i området på sikt har sex avdelningar. Utvecklingsalternativ 1 bedöms i högre utsträckning bidra till upplevelsen av trygghet. Utvecklingsalternativ 1 medför även större valfrihet i skolan jämfört med utvecklingsalternativ 2. Därmed bedöms utvecklingsalternativ 1 i högre utsträckning bidra till hög kvalitet ur vårdnadshavarnas perspektiv

Nuläge

Området som vi utrett är stadsdelen Gammelstad. Det innebär att skolan och förskolan i Rutvik inte ingår i utredningen om en förändrad skolstruktur, trots att Rutvik hör till Gammelstads upptagningsområde.

Stadsdelen Gammelstad ligger ungefär en mil nordväst om Luleå centrum och består av delarna Kyrkbyn, Stadsön, Öhemmanet och Ektjärn. Det bor ungefär 5 000 personer i Gammelstad. I området finns en blandning av hyresrätter och äganderätter, som exempelvis villor och radhus. Det finns också en mindre andel bostadsrätter och specialbostäder.

Det finns tre förskolor och tre skolor i Gammelstad. Två av skolorna har förskoleklass till årskurs 3 och en av skolorna har årskurs 4–9.

Det fria skolvalet innebär att vårdnadshavare kan välja en annan skola än anvisningsskolan. 2021 gick cirka 2 procent av barnen som bor i Gammelstad i skolor i andra områden. I den här utredningen antas att det så kallade nettoutflödet (andelen som väljer skolor i andra områden) är 2 procent även framöver.

I Luleå kommun har vi delat upp kommunen i olika områden:

  • Upptagningsområde: I kommunen finns nio upptagningsområden. I varje upptagningsområde finns en skola för årskurs 7–9.
  • Skolområde: Varje upptagningsområde delas in i flera skolområden, ett för varje skola F-3 eller F–6 (förskoleklass till årskurs 3 eller 6).
  • Anvisningsskola: Alla barn som är folkbokförda (bor) inom skolområdet eller upptagningsområdet får plats i den skola som hör till området. Den skolan kallas för anvisningsskola. För elever i förskoleklass och årskurs 1–6 är anvisningsskola den skola som ligger i skolområdet. För elever i årskurs 7–9 är anvisningsskola den skola som ligger i upptagningsområdet. De vårdnadshavare som vill kan söka plats i en annan skola än anvisningsskolan.

  • Förskola: Förskolan är en pedagogisk verksamhet för barn i åldern 1–5 år. I förskolan arbetar förskollärare och barnskötare. Förskolan är en frivillig skolform. Vårdnadshavare väljer själva om de vill att deras barn ska gå i förskolan. Förskolan har egna lokaler och en egen gård.
  • Förskoleklass och grundskola: Förskoleklassen och grundskolan är obligatorisk för alla barn i Sverige. Barn börjar i förskoleklassen på höstterminen det år de fyller 6 år. Det år de fyller 7 år börjar de i grundskolan. Grundskolan är nioårig och består av årskurserna 1 till 9. Förskoleklassen och grundskolan är
    placerade i samma skola. Beroende på vilka årskurser som finns i en skola brukar de beskrivas som exempelvis F–3 (förskoleklass till årskurs 3) eller F–6 (förskoleklass till årskurs 6).

Storsands förskola

Antal avdelningar: 6 avdelningar
Antal barn: cirka 90 barn
Kök: Eget tillagningskök
Gård: 4 730 kvadratmeter, cirka 41 kvadratmeter friyta per barn
Byggår: 2016
Byggnadens skick: Byggnaden är ny och har fortfarande garanti kvar.
Möjlighet att använda lokalerna till annat: Byggnaden är inte tillgänglig för andra verksamheter än förskola. Gården kan användas av allmänheten på kvällar och helger. Staket runt gården innebär dock att den inte upplevs vara tillgänglig för allmänheten.

Verksamhetens bedömning av lokaler och utomhusmiljö


Positivt



Negativt


  • Förskolans storlek gör att personalen
    kan täcka upp för varandra vid
    planering eller frånvaro.
  • Uppdelningen på två våningar gör att
    förskolan inte uppfattas som så stor.
  • Goda möjligheter att nyttja digital teknik.
  • Gården är stor och överblickbar.
  • Närheten till omgivande naturmiljöer.
  • Närheten till Öhemsskolan är positiv för
    samarbete mellan förskola och skola
    när barnen ska börja skolan.


  • Uppdelningen på två våningar gör
    att det blir svårare att samarbeta och
    det blir mycket spring i trapporna.
  • Gården saknar viss utrustning.



Sammantaget bedöms lokalerna, gården och förskolans lokalisering bidra positivt till verksamhetens möjligheter att uppfylla sitt uppdrag och nå uppsatta mål.

Bäckhagens förskola

Antal avdelningar: 6 avdelningar
Antal barn: cirka 90 barn
Kök: Eget tillagningskök
Gård: 3 640 kvadratmeter, cirka 35 kvadratmeter friyta per barn
Byggår: 1973
Byggnadens skick: På grund av renoveringarna som genomförts 2007 och 2018 bedöms byggnaden vara i generellt gott skick. Utemiljön bedöms generellt vara i bra skick men det finns problem med effektiv snöröjning.
Möjlighet att använda lokalerna till annat: Byggnaden är inte tillgänglig för andra verksamheter än förskola. Gården kan användas av allmänheten på kvällar och helger. Staket runt gården innebär dock att den inte upplevs vara tillgänglig för allmänheten.

Verksamhetens bedömning av lokaler och utomhusmiljö

Positivt

Negativt

  • Lokalerna kan lätt ändras beroende
    på barnens ålder och verksamhetens
    behov.
  • Gården är stor med flera ”rum i rummet”.
    Det skapar en varierad gård som
    kan anpassas.
  • Närheten till Mariebergsskolan är
    positiv för samarbete mellan förskola
    och skola när barnen ska börja skolan



Sammantaget bedöms lokalerna, gården och förskolans lokalisering bidra positivt till verksamhetens möjligheter att uppfylla sitt uppdrag och nå uppsatta mål.

Kyrkbyns förskola

Antal avdelningar: 3 avdelningar.
Antal barn: cirka 50 barn.
Kök: Eget tillagningskök.
Gård: 1640 kvadratmeter, 30 kvadratmeter friyta per barn.
Byggår: 1987
Byggnadens skick: Ytskikt (exempelvis ny färg på väggarna) har renoverats
löpande och ventilationen är ny sedan 2009. Skicket bedöms vara acceptabelt.
Möjlighet att använda byggnaden till annat: Byggnaden är inte tillgänglig för andra verksamheter än förskola. Gården kan nyttjas av allmänheten på kvällar och helger. Staket runt gården innebär dock att den inte upplevs vara tillgänglig för allmänheten.

Verksamhetens bedömning av lokaler och utomhusmiljö

Positivt

Negativt

  • Den traditionella lokallösningen med
    många små rum skapar möjlighet att
    arbeta i mindre grupper. Det skapar
    förutsättningar för att barnen ska
    lära känna varandra och bli trygga.
  • En liten förskola förenklar
    samarbetet och utvecklingsarbetet.
  • Gården har en bra och varierande
    lekmiljö med ”rum i rummet”.
  • Närmiljön med skogen, Hägnan
    och tillgång till busshållplats.



Sammantaget bedöms lokalerna, gården och förskolans lokalisering bidra positivt
till verksamhetens möjligheter att uppfylla sitt uppdrag och nå uppsatta mål.

Öhemsskolan F-3

Antal elever: Cirka 120 elever
Kök: Serveringskök (serverar mat som lagas på en annan plats)
Gård: 4 070 kvadratmeter, cirka 22 kvadratmeter friyta per barn
Byggår: 1973. Kompletterad med extra moduler 2012, som har tillfälligt bygglov till och med 2026.
Byggnadens skick: Byggnaden är i generellt dåligt skick.
Möjlighet att använda lokalerna till annat: Det finns
inga uthyrningsbara lokaler. På skolgården finns lekutrustning och grusplan/
isplan som kan användas av allmänheten på kvällar och helger.

Verksamhetens bedömning av lokaler och utomhusmiljö

Positivt

Negativt

  • Tillgång till egen gymnastiksal
  • Skolan är inte anpassad för det
    stora antalet elever. Det gäller
    både lokalerna och utemiljön.
  • Det saknas grupprum eller avskilda
    platser för att dela av grupperna.
  • Brist på specialsalar och
    personalutrymmen


Sammantaget bedöms skolans inomhus- och utomhusmiljö göra det svårare för
skolan att uppfylla sitt uppdrag, nå uppsatta mål och erbjuda en god arbetsmiljö

Mariebergsskolan F-3

Antal elever: Cirka 100 elever
Kök: Serveringskök (serverar mat som lagas på en annan plats)
Gård: 9 680 kvadratmeter, cirka 58 kvadratmeter friyta per barn
Byggår: 1970 och 1973
Byggnadens skick: Byggnaderna är i generellt dåligt skick med upplevda långvariga problem med lukt.
Möjlighet att använda lokalerna till annat: Det går att hyra
idrottshallen och matsalen på Mariebergsskolan på tider när skolans verksamhet
inte bedrivs. Utöver de uthyrningsbara lokalerna finns skolgård med lekutrustning
och grusplan/isplan som kan användas av allmänheten på kvällar och helger.

Verksamhetens bedömning av lokaler och utomhusmiljö

Positivt

Negativt

  • Tillgång till egen gymnastiksal.
  • Gården är stor och gör det möjligt att
    dela upp barnen i mindre grupper
  • Att skolan är fördelad på tre olika
    byggnader gör det svårare att
    samarbeta.
  • Byggnaderna är inte anpassade efter
    det antal elever som går på skolan,
    vilket gör att det bland annat är brist
    på grupprum, klädförvaring, toaletter,
    arbetsplatser för personal
    och för liten matsal.
  • Brist på specialsalar


Sammantaget bedöms skolans inomhusmiljö göra det svårare för skolan att uppfylla sitt uppdrag och nå uppsatta mål samtidigt som gården bidrar till lek och aktivitet samt möjliggör undervisning.

Stadsöskolan 4–9

Antal elever: Cirka 180 elever i årskurs 4–6 och cirka 260 elever i årskurs 7–9
Kök: Eget tillagningskök
Gård: 2,7 hektar, cirka 58 kvadratmeter friyta per barn
Byggår: 1958, paviljong byggd 1998
Byggnadens skick: Stort behov av renovering av paviljongen
Möjlighet att använda lokalerna till annat: Det finns flera lokaler
som man kan hyra, bland annat matsal, aula, hemkunskapssal och träslöjdssal.
Utöver de uthyrningsbara lokalerna finns lekutrustning och hockeyrink på skolgården som kan användas av allmänheten på tider när skolans verksamhet inte bedrivs.

Verksamhetens bedömning av lokaler och utomhusmiljö

Positivt

Negativt

  • Stora ytor utomhus och bra tillgång
    till sporthall, idrottsplats och
    närliggande grönområden.
  • Paviljongen upplevs fungera väl.
  • Önskar bättre indelning och variation
    i utemiljön, särskilt för årskurs 4–6.
  • Paviljongen saknar grupprum och
    installationer för digitala verktyg.


Sammantaget bedöms lokalerna, gården och förskolans lokalisering bidra positivt till verksamhetens möjligheter att uppfylla sitt uppdrag och nå uppsatta mål.

Dialog

Så genomförde vi dialogerna

Barn- och utbildningsnämnden har pratat med vårdnadshavare, personal och elever i Gammelstad. På grund av pandemin genomfördes de flesta av samtalen digitalt. Endast samtalen med eleverna genomfördes vid ett fysiskt möte.
Utöver barn- och utbildningsnämndens samtal har vi även genomfört workshops med personal i förskolan och skolan.
Dialogerna ägde rum i juni–september 2021, utom samtalen med eleverna i årskurs 3 och 5 som ägde rum i januari 2022.

Synpunkter, elever i årskurs 3 och 5, Gammelstad

Elever i årskurs 3 och 5 i gammelstad fick i december 2021 uppdrag av sin klasslärare att beskriva vad som är en bra skola för dom genom att rita och skriva ner detta. Teckningarna och texterna kommer att finnas med som underlag inför beslut.

Utdrag av teckningar/texter om vad som är en bra skola Pdf, 2.2 MB.

Dialog med elevrådsrepresentanter från Stadsöskolan, 22 september 2021

Dialog med elevrådsrepresentanter från Stadsöskolan genomfördes den 22 september på Navet. Eleverna delades in i grupper och fick beskriva vad som är en bra skola för barn- och utbildningsnämndens ledamöter.

Många av elevernas åsikter om skolan handlar om lokalerna och möjligheter att vara aktiv på rasten. Eleverna efterfrågade fräscha och trivsamma lokaler som har förutsättningar för vistelse och aktivitet när det inte är lektioner, exempelvis pingisbord, bord och bänkar. Eleverna tycker att det är en fördel att nuvarande lokaler för idrott, slöjd och hemkunskap finns nära och att den nuvarande skolan är ganska bra. För resor till och från skolan behöver schema anpassas till busstider och det behöver finnas cykelställ. Vidare uttrycker eleverna att det finns risk att en stor skola innebär större klasser och att en lagom stor klass är ungefär 20 till 25 elever. En bra skola handlar även om att det ska finnas bra lärare och resurslärare enligt eleverna.

Dialog efter beslut Gammelstad onsdag 11 maj 2022

Film från det digitala samtalet Länk till annan webbplats.

Fråga, medborgare: Varför öppnar man inte kyrkbyskolan så snart som möjligt? De andra skolorna är redan överfulla.

Svar, Emma Engelmark (S): Vi behöver se över kyrkbyskolan ordentligt inför att den ska öppna. Det handlar också om att vi vill göra förändringen samlat så att det blir vid ett tillfälle som elever byter skola. Förmodligen behöver vi göra en del investeringar och upprustningar.

Fråga, medborgare: Varför öppnar man inte snabbare?

Svar, Emma Engelmark (S): Det är inte så enkelt att starta en skola. Vi behöver hitta organisation, personal, rektor, allt som krävs. Vi försöker skynda på processen så mycket vi kan. Jag förstår precis vad du menar, det är för trångt just nu.

Svar, Sana Suljanovic (M): Jag har också haft den funderingen och vad jag har förstått så ska det även byggas ut förskola, även den processen behöver samordnas med kyrkbyskolan. Och så måste vi ordentligt se över kyrkbyskolans lokaler för att se renoveringsbehovet.

Fråga, medborgare: Jag uppfattade i presentationen att planeringen för att öppna Kyrbyskolan påbörjas först nästa år. Varför väntar man?

Svar, Maarit Enbuske, skolchef: Vi är hårt belastade just nu och bygger nytt på Hertsön samtidigt som vi sätter igång för Notviken och Gammelstad, vi kan inte göra allt samtidigt. Men det handlar också om att skolorna ska öppna samtidigt.

Svar, Emma Engelmark (S): Vi behöver ha en turordning, vi vill ha det på plats så fort som möjligt men kan inte göra allt samtidigt.

Fråga, medborgare: Förskolan i Kyrkbyn har stort behov av underhåll. Finns det någon plan för att fräscha till den?

Svar, Maarit Enbuske, skolchef: Egentligen skulle vi ha stadsbyggnadsnämnden här. Men ja, det finns underhållsplaner för alla våra fastigheter i kommunen. De är på tio års sikt, jag vet inte i detalj hur just kyrkbyns förskola ligger till men det kan vi kolla upp.

Malin, moderator: Skicka din mail i chatten så kan Emma och Maarit kolla upp det och svara direkt till dig.

Fråga, medborgare: När planeras storskolan som tidigast kunna vara färdig? Som det är idag får ju kyrkbyungarna köras med bil, det är trafikkaos utanför Öhemsskolan. Ni förväntar er att sexåringar ska åka LLT-buss, det är inte en hållbar situation. Jag antar att det tar ganska lång tid innan den nya skolan kan tas i bruk, betydligt längre tid än det skulle ta att fixa till kyrkbyskolan så pass att den skulle gå att använda.

Svar, Emma Engelmark (S): Istället för att börja flytta en del barn till kyrkbyskolan hastigt vill vi göra detta planerat. Det är tyvärr inte bara att öppna, det behöver finnas matsalar, utemiljöer, idrottssal. Men jag förstår verkligen din synpunkt, vi känner till att det är svårt för de minsta barnen. Saker tar tyvärr lite tid när man bygger.

Fråga, medborgare: Kyrkbyskolan har ju varit i bruk ganska nyligen. Och lärare behöver ni ju ändå för att täcka upp i de andra skolorna. Det borde inte behöva ta 6-8 år.

Svar, Emma Engelmark (S): Jag hoppas verkligen att det inte ska ta så lång tid, men vi har ingen tidsplan ännu. Vi meddelar så snart vi vet och jag lovar dig att vi jobbar på så fort vi kan. Du får gärna ge mig dina kontaktuppgifter så återkommer jag direkt till dig.

Fråga, medborgare: När är tanken att den nya skolstrukturen ska vara på plats?

Svar, Maarit Enbuske, skolchef: Det är svårt att svara på den frågan idag. När det gäller t ex Hertsöskolan har vi lagt en tajt tidsplan, där pratar vi kanske två år. Om vi skulle komma igång 2023 med det här arbetet, så är det kanske klart två år från det, högst preliminärt. Upphandlingar kan t ex dra ut på tiden, eller att hitta en entreprenör.

Fråga, medborgare: Vilken årskull kommer vara först att flytta?

Svar, Maarit Enbuske, skolchef: Det kan vi inte svara på idag. Så fort vi har tidsplanen kommer vi att kommunicera den, i första hand via rektorerna och via media.

Fråga, medborgare: Vad händer med åk. 4 - 6 och verksamheten i paviljongerna under byggtiden? Kommer högstadieskolan stå orörd under byggtiden?

Svar, Maarit Enbuske, skolchef: En fördel med Stadsöskolan är att tomten är så stor. Så målsättningen är att paviljongerna kan vara igång under byggtiden.

Fråga, medborgare: Hur ska ni se till att de som börjar förskoleklass får en bra skolmiljö? Den miljö som finns idag låter inte som en bra start.

Svar, Emma Engelmark (S): Det fungerar som det ser ut idag, även om fastigheterna är eftersatta. Den fantastiska personalen får det att fungera, barnen och eleverna har det bra. Vi ser att vi måste göra något på sikt för att det ska bli bra, men det betyder inte att de far illa idag. Vi vill inte behöva stänga en skola akut utan ligga steget före.

Fråga, medborgare: Det låter nästan som att det varit viktigare att fatta ett snabbt beslut än att få ett helt komplett underlag från utredare kopplat till status på lokaler? Kan ni snabbt sammanfatta vad det viktigaste var i det vinnande förslaget kopplat till utredningens konsekvensanalys?

Svar, Emma Engelmark (S): Tack för bra frågor och synpunkter. Vi har tagit beslutet utifrån en gedigen utredning. Men när det gäller kyrkbyskolan behöver vi ytterligare titta på vilket skick den är i. Vi har tagit in många olika åsikter och pratat med personal och föräldrar. Socialdemokraternas bild har varit att vi behöver en tillräckligt samlad stor skola, tillräckligt många elever, för att kunna ha behöriga lärare, för att kunna ha elevhälsa, närhet till badhus, sporthall, skolvägar det är många olika faktorer.

Svar, Sana Suljanovic (M): Frågan är bra för den belyser också skillnaden mellan den politiska delen och tjänstemännens del. Det har varit en omfattande utredning som gett flera olika alternativ och sedan har flera politiska partier tyckt till utifrån sina synpunkter och ändrat en del i förslagen. För moderaternas del har valfriheten varit viktig, att kunna välja en liten skola om man vill.

Fråga, medborgare: Det var intressant att höra hur ni uppfattat det. Jag funderar på diagrammet i utredningen, den samlade bedömningen, där har alternativ 2 maxpoäng men man kan inte riktigt utläsa hur man landade där. Tack för svaren.

Svar, Emma Engelmark (S): Kanske Arne vill säga något om varför de förordade ett annat alternativ?

Svar, Arne Nykänen (C): Vi förordade att behålla Marieberg och Öhemsskolan, anledningen är för att vi värderar närhet till skola högre. Även om man inte kan läsa ut allt av diagrammen så har vi haft många diskussioner om detta.

Fråga, medborgare: Har man diskuterat en temporär nödlösning för trafiksituationen vid Öhemsskolan? Mitt barn cyklar ofta till skolan och jag vill att han ska kunna göra det så tryggt som möjligt. Det är också helt fullt på cykelparkeringen för barnens cyklar. Kan man ta bort buskarna där för att alla ska få bättre plats?

Svar, Emma Engelmark (S): Jag håller med. Det är en klok synpunkt att kanske ta bort buskarna, det kan vi ta med oss och fundera på vad vi kan göra.

Fråga, medborgare: Tidigare fanns det anvisade platser om var man kunde lämna barnen så att de fick gå sista biten, så att det inte skulle vara kaos precis vid skolan. Det är ganska många år sedan, men det fungerade ganska bra.

Fråga, medborgare: Sedan beslutet kring kyrkbyskolans återöppnande kom finns en oro bland kyrkbyborna att det här inte kommer genomföras. Det finns misstankar om att det är valfläsk, men att det inte kommer bli av. Hur ska vi kunna känna oss trygga med att skolan verkligen ska öppna?

Svar, Emma Engelmark (S): Jag förstår funderingarna men anledningen är verkligen att bara göra en omorganisering. Vi skulle aldrig lägga fram ett förslag på beslut som inte är på riktigt. När kyrkbyskolan stängdes var många väldigt oroliga, man ville inte släppa sina barn så långt eller själva med bussen. Nu har vi lyssnat på föräldrarna och tagit det på allvar i besluten.

Fråga, medborgare: Men vi är ju många som har barn som behöver åka långt, ta bussen själva, som kommer till knökfulla skolor. Det borde väga tyngre än att alla barn ska flytta på samma gång. Våra barns säkerhet och trygghet borde väga tyngre.

Svar, Emma Engelmark (S): Jag förstår det. Men det går inte att ordna så fort som man skulle kunna önska.

Maria Müller (S): Vi kommer att gå in i en genomförandefas och jag känner mig väldigt ödmjuk inför de farhågor som ni föräldrar lyfter fram. Jag hoppas vi hittar bra forum där förvaltningen verkligen kan ta emot era åsikter och synpunkter. Vi behöver ha en tillitsfull dialog med varandra och det kommer Maarit och tjänstemännen att arrangera.

Svar, Maarit Enbuske, skolchef: Vill bara förtydliga att detta inte bör vara 6-8 år bort utan kanske höstterminen 2025 kan vara realistiskt.

Emma Engelmark (S): Jag är glad för alla frågor och synpunkter. Jag hoppas att de som har frågor hör av sig. Rektorerna kommer att ge löpande information och jag hoppas att detta ska gå så fort som möjligt tills allt är på plats.

Dialog Gammelstad måndag 13 september 2021, dokumentation

Mötesanteckningar

Fråga, medborgare: Inför förra beslutet så togs stora investeringar i Stadsöskolan, fortgår det arbetet eller har det stoppats? Det påverkar väl övriga skolor?

Svar, Emma Engelmark: Efter folkomröstningen stoppades allt, så det får vi återkomma med. Men det är angeläget att starta arbetet. Men just nu tittar förvaltningen på alla delar igen.

Fråga, medborgare: Det var ganska många tvärsäkra uttalanden, Maarit sa då att Stadsöskolan skulle bli vår högstadieskola. Jag är orolig att det inte är så förutsättningslöst nu.

Svar, Emma Engelmark: Vi förstår oron. Vi vill hitta ett svar på den frågan så fort vi kan. Men vi vill också nu ge möjlighet till dialog och se över allt igen.

Fråga, medborgare: Folkomröstningen visade en tydlig uppfattning, vad mer behöver ni egentligen? Det känns inte som att ni lyssnar på oss. De här mötena känns bara som ett sätt att komma undan folkomröstningen.

Svar, Emma Engelmark: Anledningen till att vi gör det här omtaget är på grund av folkomröstningen. Att vi behöver förändra skolstrukturen är ett faktum, för samhället förändras, barnunderlaget ändras och nya områden byggs.

Fråga, medborgare: Man ser nog inte nedläggning som utveckling, snarare avveckling.

Svar, Emma Engelmark: Vi måste väga in en mängd faktorer, fastigheternas skick är en, lärarbristen en annan… vi måste klara att leverera en bra och fungerande skola. Men vi förstår oron som finns.

Gruppsamtal

Grupp 1:

  • Närhet är viktigt. Att förskolorna finns kvar i området. Att man kan gå och cykla till skolan.
  • Arbetsmiljön och resurser för lärarna.
  • Och en oro om de tidigare besluten verkligen är borta, att man verkligen tänker om. Folkomröstningen ville värna nära skolor. I viss mån även småskaligheten, den familjära känslan, att lärarna känner varje elev. Kommer tvåorna härma niorna, stå och tjuvröka i hörnen.

Grupp 2:

Hur stort utrymme finns det att påverka – egentligen. Tidsplanen, det har varit en lång process som drar ut på tiden. En del skolor är slitna. Vi kan sakna hur de ska hålla över tid, varför underhåller man inte lokalerna. Hur har man utvärderat, var är analyserna. Det finns en förväntan att folkomröstningen ska göra skillnad. Ingen varm och välkomnande miljö runt skolgårdarna. Känns kargt. Det gör nog att man känner sig orolig om det blir större skolor.

Grupp 3:

  • Kvalitén i skolan, trygghet och lugn. Och bra lärare.
  • Det finns kanske en optimal kompromiss mellan stort och litet där.
  • Rektorn är viktig. Men viktigast är läraren i klassrummet, det är viktigt med en bra arbetsmiljö för lärarna.
  • Vi är oroliga för att Kråkbergsskolan ska läggas ner, den är välfungerande och lagom stor.
  • Det finns en oro att investeringarna i Stadsöskolan och de minskande barnkullarna leder till en flytt till Stadsöskolan och att våra barn ska bussas dit.

Grupp 4:

Väldigt trevligt att prata med Arne, men det är ett misslyckande att vi blir i stort sett ensamma. Vi borde ha slagits ihop. Det är också svårt att tycka så mycket utan några konkreta förslag. Jag tror på små enheter. På tryggheten. Jag vill inte att man ska tänka bara på kronor och ören. Farhågan som jag vill skicka med är: Låt inte det här bara bli ett spel för galleriet. Man har bockat av bara. Bra, vi har lyssnat av alla nu, bock. Hur kommer processen se ut framåt? Förvaltningen och experter kommer att lägga förslag, där vill jag vara med och lägga in vad jag tycker.

Medborgare: De boende i området skulle kunna vara med när förslagen finns att titta på fördelar och nackdelar.

Dialog Gammelstad måndag 7 juni 2021, dokumentation

Mötesanteckningar

Fråga, medborgare: Hur ser det ut med befolkningsutvecklingen i Gammelstad? Hur stora är kullarna med barn? Generationsskifte?

Svar, Emma Engelmark: Bra fråga. Exakta siffror och prognoser får vi komplettera med. Det är givetvis viktigt underlag för det arbete som nu startar. Det vi ser är att vi i dag har många barn i förskola och skola i Gammelstad, runt 1000 barn. Så vi har många barn i området, vilket är positivt.

Tillägg efter mötet: Befolkningsprognosen visar att antalet barn i förskola och grundskola bedöms vara ganska konstant framöver med en mindre minskning i slutet av prognosperioden. I prognosen finns dock inte planerad byggnation inräknad. Detta kommer att kompletteras och bedömas under det inledande arbetet.

Fråga, medborgare: Jag är personligen emot en storskola i Gammelstad och tror det är bättre för barnen med små skolor. Hur ser ni på problemet med att stänga till exempel Mariebergsskolan då det innebär längre väg till skolan och en större förändring för barnen som idag går på Bäckhagen och ska börja i ”stor skola”? Förstår att detta inte är något som är beslutat men en farhåga för mig är just stora skolor där barnen inte syns och får tid på samma sätt som en liten skola.

Svar, Emma Engelmark: Barnens säkerhet och resväg är en faktor som vi givetvis väger in när det är dags för ett beslut, men där är vi inte i dag. Inte ännu. Men det är bra att vi får in den synpunkten. När det gäller begreppet ”stor skola” så är det viktigt att säga att skolklasserna inte ska bli större. Och på de skolor som är större så jobbar man ändå med att avdela åldersgrupper i delar av skolan, man har inte heller raster samtidigt med mera, så det är inte så att vi ska bygga en Arcus-hall och ha alla barn i en stor byggnad. Så blir det givetvis inte.

Fråga, medborgare: Hur tänker ni kring Kyrkbyskolan?

Svar, Emma Engelmark: Vi har sagt att de skolor som har lagts ner kommer vi inte titta på igen i det arbete vi gör nu. Där ligger de besluten fast. Vi tittar nu framåt.

Fråga, medborgare: Vi säger "storskola" men vad innebär det egentligen? Antal barn? Vilka årskurser?

Svar, Emma Engelmark: Det är lite olika hur man definierar stor skola. Sedan är det än en gång viktigt att poängtera att lärartätheten inte blir mindre, klasserna blir inte större. Det som däremot blir möjligt på en lite större skola är att vi kan ha fasta resurser inom skolhälsan och stödfunktioner. Att de resurserna är där på skolan på heltid och inte att de åker mellan och bara finns på plats ibland.

Fråga, medborgare: Jag undrar hur ni tänker kring miljöaspekten om fler måste skjutsa sina barn till skolan och kanske måste köra bil till jobbet när barnen i nuläget kan ta sig själva till skolan? Jag funderar även över folkhälsoaspekten i detta, en massa tid att skjutsa barnen i stället för att ägna tiden åt annat. Hur tänker ni nu med pandemin, är det klokt att trycka ihop så många individer på samma ställe när det kommer till smittspridning? Risken finns ju för fler pandemier i framtiden.

Svar, Emma Engelmark: Det är en bra synpunkt. Tack. Det är förstås en fördel om barnen kan cykla själva och vi vill ju jobba för att göra det möjligt för fler. Nu äger vi inte den frågan själva när det gäller planeringen av cykelvägar. Men, det väger vi förstås in. Vad gäller pandemin så har skolan i Luleå jobbat väldigt bra för att säkerställa avstånd, distansundervisning med mera, så där är jag trygg.

Fråga, medborgare: Vilka olika alternativ ses som möjliga? Är alternativen enbart att renovera befintliga mindre skolor eller bygga en ny större? Hur påverkas tidslinje för genomförande beroende på vilken väg man väljer?

Svar, Emma Engelmark: Ja, huvudalternativen är olika nivåer av renovering eller att bygga en större skola. Det tar förstås längre tid om vi skulle bygga något helt nytt. Men sedan är det viktigt att vi tar ansvar för en långsiktig lösning också och då kan det vara bättre att bygga nytt och större. Så det gäller att göra en avvägning när vi ser vilka alternativen är.

Fråga, medborgare: Jag undrar om kommunen arbetar för att göra en säker cykelväg till skolan? Det gick bra till Kyrkbyskolan, men nu måste vi skjutsa med bil. Det känns otryggt att skicka en 6-åring med buss och det finns inte övergångsställe och säker cykelväg dit.

Svar, Emma Engelmark: Tack för en bra fråga. Jag är själv mamma, så jag förstår verkligen att det engagerar. Samtidigt så har vi inte så stora avstånd i Gammelstad, relativt sett. Vi hoppas förstås kunna arbeta för en bra lösning för alla där det ska kännas tryggt. Jag tar med mig synpunkten.

Fråga, medborgare: Har en fråga som rör detta med stor skola vs flera renoverade mindre skolor. Kan det finnas fördelar med flexibilitet. Sedan undrar jag vilka huvudsakliga fördelar en större skola har.

Svar, Emma Engelmark: Det är just de frågorna vi ska väga in i arbetet nu. Generellt så kan det väl vara så att flera fastigheter riskerar kosta mer i underhåll och till exempel är kök väldigt dyra och måste vi rusta fler kök kostar det över tid mer. En större skola kan också vara bra för att vi kan ha fler stödresurser närvarande på heltid för barnen.

Tillägg efter mötet: Läs mer om argument för och mot stor skola på SKR Klarar den lilla skolan de stora kraven? | SKR Länk till annan webbplats.

Fråga, medborgare: Om det handlar om att förskoleklass upp till åk 9 ska samlas i en skola och skolgård, tas det hänsyn till att man behöver utforma den på så sätt att alla barn kan vara fysisk aktiva på rasterna?

Svar, Emma Engelmark: Absolut. Givetvis ska förskolan kunna leka i gungor och klätterställningar, medan niorna har helt andra behov, så det anpassas givetvis. Dessutom planeras det så att olika barnkullar har rast på olika tider med mera för att anpassa det så bra som möjligt för alla barn.

Fråga, medborgare: Ser man skillnader i "läroresultaten" för elever när man jämför små skolor mot storskolor?

Svar, Emma Engelmark: Det finns olika siffror och undersökningar, det finns ingen entydig bild att det avgjort bättre eller sämre med det ena alternativet där. Det avgörs av om vi har en bra lärarbehörighet. Har vi bra nivå där så är det det som är det viktigaste för barnens utbildning.

Fråga, medborgare: Hur ser planerna ut kring förskolan i Kyrkbyn? Lokalerna känns eftersatta.

Tillägg efter mötet: Vi är i början av den inledande studien där vi ska komma fram till hur den framtida strukturen av skolor och förskolor ska se ut i området och vad som krävs för att nå dit. Så just nu vet vi inte utan det får utredningen visa.

Fråga, medborgare: Varför lokaltrafik som lösning istället för skoltaxi? Hur ska en förälder få ihop lämning/hämtning med lokaltrafik? Tänker framförallt på Kyrkbybarnen till Öhemsskolan. Det är stora vägar som ska korsas för att kunna cykla dit som sexåring.

Tillägg efter mötet:
Skolskjuts regleras enligt skollagen 2010:800 10 kap 32§ och riktlinjer för Luleå kommun som är antagna i Barn och utbildningsnämnden.

Huvudalternativet för skolskjuts är med befintlig kollektivtrafik. Detta baseras dels på miljöaspekten då nyttjande av befintlig kollektivtrafik innebär mindre påverkan på miljön och på buller och trafiksäkerhet vid skolan.

Skoltaxi som skolskjuts är en lösning som nyttjas när det är få elever som kan åka i en sambokad skoltaxi till skolan eller att befintlig kollektivtrafik inte passar mot skolans start och sluttider. Skoltaxi kan även vara ett alternativ om någon elev har särskilda skäl för det.

Riktlinjer finns att läsa på vår hemsida www.lulea.se/skolskjuts Länk till annan webbplats.

Fråga, medborgare: Bör jag som Rutviksförälder vara med här? Tänkte med tanke på det Emma sa att det är nära mellan områdena i Gammelstad. Missförstå mig rätt, jag vill gärna vara irrelevant på detta möte då en placering i Gammelstad vore en logistisk mardröm.

Tillägg efter mötet: Utredningsarbetet omfattar de skolor och förskolor som finns i Gammelstad. Elever från Rutvik berörs då de anvisas till högstadium i Gammelstad men skola och förskola i Rutvik berörs inte av utredningen.


Frågor och svar

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har kategoriserat skolenheter i fyra grupper utifrån hur många elever som går på skolan:

  • De minsta skolorna: 0–99 elever.
  • De små skolorna: 100–199 elever.
  • De mellanstora skolorna: 200–399 elever.
  • De stora skolorna: 400 elever eller fler.

Enligt den här definitionen har Luleå många små och medelstora skolor. Bara Stadsöskolan, Tunaskolan, Sunderbyskolan och Örnässkolan räknas som stora skolor enligt
definitionen.

Vi har tittat på personalomsättningen inom förskolan de senaste tre åren 2019–2021 och konstaterar att 49 procent kan relateras till enheter med 1–4 avdelningar och 51 procent till enheter med 5–8 avdelningar. Därigenom går det inte att dra några slutsatser att det skulle vara någon större skillnad för personalomsättningen relaterat till förskolans storlek.

Dokument – rapporter och beslut

Här kan du ta del av de rapporter och beslut som handlar om skolstrukturen i Gammelstad.

Rapport: Skolstruktur Gammelstad Länk till annan webbplats.
Barn- och utbildningsnämndens sammanträdesprotokoll, 2022-04-20 Länk till annan webbplats.

Artiklar från Vårt Luleå

Sidan uppdaterades den 19 augusti 2024