Roboten som kommer till skolan när ditt barn inte kan göra det

För barn som missar långa perioder i skolan kan ensamhet och social isolering leda till svåra pedagogiska och sociala konsekvenser. På sikt kan det leda till ett ofrivilligt utanförskap från arbetsmarknad och samhälle. Det kan handla om elever som lider av ångest som hindrar dem från att gå till skolan, men också om elever som behandlas för sjukdomar som gör att de inte kan ta sig till skolan.

Andelen hemmasittare bland unga har ökat under senare år och utvecklingen ser inte ut att vända för tillfället. Enligt nationalekonomen Ingvar Nilsson kostar en individ som inte är arbetsför samhället 12-15 miljoner kronor under sin livstid. Inkluderar man kostnader för rehabilitering och psykiatrisk vård med mera blir summan ännu högre.

För förskola och skola investerar samhället ungefär två miljoner kronor per ungdom, men vi är dåliga på att vårda den investeringen. Genom att investera ytterligare 25-30 000 kronor på insatser som kan ge effekt hade de totala kostnaderna för vuxna individer i utanförskap kunnat reducerats avsevärt enligt Ingvar Nilsson.

Tekniken innebär att eleven kopplar upp sig mot roboten, genom en app (programvara) i en surfplatta eller mobil. Roboten AV1 är placerad i klassrummet på den frånvarande elevens skolbänk.

Via surfplattan kan eleven se genom robotens ögon, lyssna via robotens öron och tala genom inbyggd mikrofon. Eleven kan vrida på robotens huvud och titta runt i klassrummet, interagera med klassen och delta i undervisningen ungefär som om hen var där fysiskt.

– Skolan är en viktig arena för barns sociala utveckling, vilket roboten kan bidra till. Tekniken gör det även möjligt att hänga med i skolarbetet. Exempelvis genom att delta i genomgångar, grupparbeten och redovisningar. AV1 är ett bra komplement och skapar nya möjligheter , säger Katarina Eriksson, utvecklingsledare på arbetsmarknad och utbildningsförvaltningen.

Utmaningen med att hjälpa elever som inte kan ta sig till skolan är likadan över hela landet. Även om tekniken med en robot i skolan är ny, är den inte helt oprövad. Anna-Karin Adamsson, IT-utvecklare i grundskolan, såg att andra kommuner testat tekniken med goda resultat.

– Många skolor uppvisar goda resultat kopplat till roboten. Vi har ännu bara använt våra tre robotar i några månader, så vi kommer att göra en utvärdering lite längre fram, säger hon.

För att testa konceptet och lära sig mer om vad som händer när man placerar en robot i ett klassrum, köpte Luleå kommun in tre enheter. Nu pågår en utvärdering för att utröna om det kan bli fler robotar i skolan.

– Eleven kan delta på ett sätt som inte varit möjligt tidigare och tappar därigenom inte kontakten med klasskamraterna trots lång frånvaro, säger Katarina Eriksson.